Funktion

2016 skrev jag en artikel om FUNKTION ur ett beteendeanalytiskt perspektiv, för tidningen Canis. Här kommer den som favorit i repris 🙂

Funktion bild Tiz ABC.png

 

Förstå funktionen

–  och du har nyckeln till att påverka beteendet!

av Eva Bertilsson

Att konsekvenser styr beteenden är ett välbekant faktum. Om jag vill att min hund ska göra mer av något – till exempel komma när jag ropar, vänta innanför dörren, eller göra snygga sidoförflyttningar i fotgåendet – så ser jag till att just dessa beteenden leder till för hunden önskade konsekvenser.

Hunden använder sitt beteende för att åstadkomma konsekvenser. Det här är helt självklart i vår träning, men också helt fundamentalt för att förstå hur beteende faktiskt fungerar. Varför kommer hunden när jag ropar? Varför väntar den innanför dörren? Varför gör den såna snygga sidoförflyttningar? Jo, för att uppnå en önskad effekt – t ex för att få en smarrig godbit, chans att springa ut i trädgården, eller en skojig lekstund.

Beteendeanalytiker pratar här om beteendets funktion. ”Vad är beteendets funktion” kan översättas till ”Vad är det för konsekvens som upprätthåller beteendet” eller ”Vad är det som förstärker beteendet?”. Mer vardagligt kan man säga ”Vad är det individen försöker åstadkomma med sitt beteende?”.

[[BILD ”Vad vill jag just nu? Vad behöver jag?” – ”Vad kan jag göra för att få detta?” ]]

 

Att ändra oönskade beteenden

Vissa beteenden vill vi av olika anledningar se mindre av. Vi kan kalla dem oönskade beteenden, eller till och med ”problembeteenden”. Även dessa beteenden finns därför att de fyller en funktion – hunden använder beteendet till något.

Ett exempel: Vad gör din hund för att få en dörr att öppna sig? Sätter sig och väntar?  Krafsar på dörren? Skäller? Det  hunden gör kan se väldigt olika ut, och vi kan kategorisera beteendet som mer eller mindre önskvärt, men funktionen kan vara densamma: att få dörren att gå upp!

Om vi förstår vad det är hunden är ute efter med sitt beteende, alltså vilken förstärkare som upprätthåller beteendet, så kan vi med utgångspunkt därifrån designa en hållbar och hundvänlig plan för förändring. I den här artikeln vill jag därför diskutera tre sätt att förändra oönskade beteenden, med fokus på funktion:

  1. Gratis tillgång till den aktuella förstärkaren.
  2. Låt ett ersättningsbeteende ta över samma funktion.
  3. Träna in ett alternativt beteende med en annan förstärkare.

Att släcka ut det oönskade beteendet är en ytterligare möjlighet, som kan användas i kombination med de ovanstående eller möjligen separat. Utsläckning är dock klurigt av flera anledningar, och får därför ett eget avsnitt mot slutet av artikeln.

 

  1. Gratis tillgång till förstärkaren

En möjlighet till problemlösning är att helt enkelt ge gratis tillgång till förstärkaren. Om dörren står öppen behöver ju inte hunden krafsa för att få upp den! Eller se till att öppna dörren ofta, utan att hunden behöver göra något särskilt för att få det att hända.

Ett icke-hundexempel kan vara fåren som bryter sig igenom staketet för att komma åt det grönare gräset på andra sidan. Om man ser till att det finns tillräckligt med mat och andra resurser på rätt sida staketet så har djuren ingen anledning att rymma!

Ett annat icke-hundexempel kommer från skolans värld: ”Störiga” beteenden i klassrummet blir inte sällan förstärkta av uppmärksamhet från lärare och kompisar. Att oftare ge uppmärksamhet ”gratis”, utan att barnet behöver stoja och störa först, är då en lyckosam strategi. (Kallas ”non-contingent reinforcement” för den som vill läsa mer om detta).

Strategin med gratis tillgång till förstärkaren gör alltså att individen inte längre behöver använda sig av det oönskade beteendet. Resursen finns där ändå.

Som tränare kan det här nästan kännas som en för enkel lösning – nästan som att man fuskar…  Men faktum är att det här alternativet är både effektivt och djurvänligt, och bör vara det första man tänker på när det gäller att minska oönskade beteenden. Vad är det hunden försöker åstadkomma med sitt beteende? Kan jag se till att detta finns tillgängligt ändå, så att beteendet inte behövs?

 

  1. Låt ett ersättningsbeteende ta över samma funktion

En annan användbar strategi för att minska ett oönskat beteende är att låta ett ersättningsbeteende fylla samma funktion. Säg att vi vill få hunden att sluta krafsa sönder dörren. Vilket alternativt beteende skulle hunden kunna använda, istället för att krafsa, för att få den stängda dörren att öppna sig? Stå stilla vid dörren? Gå till en matta nära dörren? Ringa i en klocka? Trycka på en automatisk dörröppnare?

Tricket är alltså att ge hunden precis det den vill ha, men genom något annat beteende. Då behöver hunden inte längre göra det där ”problematiska”, eftersom den har ett annat sätt att uppnå samma effekt.

Vad annat kan hunden göra för att få smakbitar från bordet, så att den inte behöver nosbuffa så kaffekoppen skvimpar över? Ligga på golvet, kanske? Och vad annat kan hunden göra för att få den mötande hunden att hålla sig på avstånd, så att den inte behöver skälla och göra utfall? Snegla på husse/matte, kanske? Eller väja lite åt sidan? Eller bara stelna till en aning?

Om vi lyssnar när hunden pratar med små bokstäver så behöver den inte skrika!

Ersättningsbeteendet kan vara något av det som hunden redan gör, och som du nu ser till att det omedelbart lönar sig. Hunden står vid dörren = dörren öppnas! När hunden blivit duktig på att använda den är nya strategin för att öppna dörrar så kan du om du vill shejpa fram mer beteende (t ex stå vid dörren längre tid, eller kanske titta på sin matta, eller till och med gå till mattan), fortfarande med dörröppning som belöning.

Du kan också intensivträna ett nytt beteende separat (med andra belöningar), och sedan låta hunden använda detta för att öppna dörren. När hunden är duktig på att bjuda på ”gå till mattan” eller ”ring-i-klockan” så kan du erbjuda den möjligheten när hunden vill att dörren ska öppnas, och då belöna med dörröppning förstås.

Strategin med ersättningsbeteende bygger alltså på att låta ett annat beteende ta över samma funktion, d v s leda till samma förstärkare. Hunden får precis det den från början var ute efter, men använder ett annat beteende istället för det oönskade.

 

  1. Träna in ett alternativt beteende med en annan förstärkare.

En annan möjlighet är att konkurrera ut det oönskade beteendet genom att lägga till en annan, ännu mer värdefull förstärkare för ett alternativt beteende.

Krafsar hunden på badrumsdörren för att komma in till dig? Intensivträna ”sitt på din filt” med smarrigaste godiset som belöning, och smyg in dina badrumsbesök som störningar i ”sitt-på-filten-träningen”. Ett annat exempel på samma tema kan vara hunden som drar i kopplet för att komma till en spännande luktfläck, men som istället tränas att gå fint i slakt koppel med godbitar eller lek som förstärkare. Ett ytterligare exempel är hästen som lyfter huvudet högt, högt upp för att slippa bli borstad i ansiktet, och som istället tränas att stå lugnt och stilla under borstningen i utbyte mot morotsbitar och bli kliad på bringan.

I många situationer är det en alldeles utmärkt strategi! Tillvaron kryddas med intressanta möjligheter till nya, attraktiva belöningar. De oönskade beteendena får helt enkelt inte plats, för hunden är fullt upptagen med att jobba på andra sätt och för andra resurser.

Det man måste vara medveten om att det nya beteendet här inte fyller samma funktion som det gamla. Med det nya beteendet jobbar individen för en annan belöning.

Man får alltså komma ihåg att om den gamla förstärkaren är riktigt viktig, så är risken stor att det gamla beteendet dyker upp igen. Hästen håller huvudet stilla och vad händer då, jo i och för sig levereras det morotsslantar – men den jobbiga borstningen bara fortsätter och fortsätter… Vad ska en stackars häst då göra? Kasta med huvudet kanske? Och så var ”problem”beteendet tillbaka igen.

En lösning kan vara att följa upp det alternativa beteendet med både den nya och den ursprungliga förstärkaren. Sitta på filten utanför badrummet kan ju ge både godis och att du snart kommer ut igen. Och hästen som snällt håller huvudet stilla så att du når att borsta kan ju få både morotsbitar och en paus från borstningen.

 

 

Några ord om utsläckning

Utsläckning innebär att ett beteende inte längre leder till sin förstärkning. Beteendet slutar fungera. Den förväntade effekten, alltså just den konsekvens som upprätthåller beteendet, uteblir. Därmed kommer beteendet till slut att försvinna.

Jag har med avsikt sparat utsläckning till slutet av den här artikeln. När man pratar om oönskade beteenden och deras funktion är det lätt hänt att utsläckning kommer upp som första tanke. Exempel: Hunden krafsar på dörren för att den ska öppna sig – se då till att dörren aldrig öppnas! Fåren går igenom staketet för att komma åt gröngräset utanför – bättra på staketet så att utbrytningsförsöken inte lyckas. Eleven stör ordningen för att få uppmärksamhet– ignorera! Hunden buffar med nosen för att få en smakbit – låt bli att ge! Och så vidare. Hmm…Det bör blinka varningsljus vid dessa lösningar!

Utsläckning kan vara en lämplig strategi när den kombineras med andra strategier. Men det bör faktiskt inte vara första alternativet. Och utsläckning bör definitivt inte användas som enda lösning. Vi kan bättre än så!

Om man ger sig på att använda utsläckning som enda strategi så tar man bort individens möjlighet att påverka sin situation. Inte så schysst ur ett djurvälfärdsperspektiv. Dessutom kan man räkna med den berömda utsläckningskaskaden, alltså att beteendet eskalerar och kombineras med känslomässiga utspel innan det börjar försvinna. Plus, om man misslyckas med utsläckningstaktiken och råkar förstärka ändå så kommer beteendet genast tillbaka, nu mycket mer motståndskraftigt mot framtida utsläckningsförsök.

Mycket bättre då att i första hand jobba med någon av de andra strategierna, och möjligen använda utsläckning som ett komplement.

Den gamla vanliga rekommendationen alltså, när det gäller att bli av med oönskade beteenden: Lägg fokus på de beteenden du vill ha istället, och se till att dessa lönar sig! Här med den extra påminnelsen att samtidigt väga in funktionen till det ursprungliga beteendet i ekvationen.

Sensmoral

Förstå funktionen, och du har nyckeln till att påverka beteendet! Även ”oönskade” beteenden finns därför att de fyller en funktion. Hunden agerar för att påverka sin omvärld. Så utgå ifrån hundens perspektiv och fundera på kreativa möjligheter. Hjälp hunden att få det den vill ha – eller möjligen något ännu bättre – på andra sätt, så blir det oönskade beteendet överflödigt!

 

 

Referenser

Cooper, Heron & Heward (2007) Applied Behavior Analysis.

Charles Catania (2007) Learning.

Susan Friedman (2010) What’s wrong with this picture? Effectiveness is not enough.

Neil Peterson (1960) Control of Behavior by Presentation of an Imprinted Stimulus. In Science.

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Sveriges Akademiska Etologer

I år har jag fått äran att bli utsedd till hedersmedlem i Sveriges Akademiska Etologer!

SAE hedersmedlem bild.JPG

Det betyder bland annat att jag fått skriva inlägg på SAEs facebooksida nu i September. Där finns även massor av annat intressant – så ett tips, titta in på sidan!!

Jag sparar texten från mina inlägg här också 🙂

Bilden kan innehålla: 1 person, utomhus

Vi har nu kommit in i september, och det är min tur att axla rollen som månadens etolog. Jag heter Eva Bertilsson och är faktiskt inte etolog utan beteendevetare med masterutbildning i beteendeanalys, men har i år fått äran att bli utsedd till hedersmedlem i Sveriges Akademiska Etologer. Jag arbetar med djur och deras människor som beteendekonsult, utbildare och föreläsare, driver Carpe Momentum tillsammans med kollegan Emelie Johnson Vegh, och tillbringar merparten av min arbetstid på resande fot både inom Sverige och internationellt. På hemmaplan samarbetar jag ofta med etologer från SAE, och jag är jätteglad över att få vara med här på sidan denna månad.

För 20 år sedan var jag hundinstruktör och brann för att förmedla kunskap om träning med positiv förstärkning (”klickerträning”, med eller utan klicker). Det brinner jag fortfarande för, men mitt arbetsområde är idag både bredare och djupare: Jag jobbar med alla möjliga arter (inklusive människor), och med allt möjligt som har med individers varande, görande och lärande att göra.

Den här månaden vill jag ägna åt INDIVIDEN – det är nämligen den individuella organismen, i sin livsmiljö under sin livstid, som är min specialitet som beteendeanalytiker.

Individen kan ses som en fortsättning från sina förfäder, formad av selektionstrycket under tidigare generationer och därför med medfödda anpassningar. Under sin livstid kommer individen sedan att interagera med sin omgivning (inklusive de andra individerna i den), och ständigt påverka och påverkas. Så när jag som människa möter ett djur (av valfri art), då möter jag en helt unik individ. Som dessutom förändras med varje ny erfarenhet!

Nu har min favvo-individ Tizla (bordercollie, snart 13 år) vaknat och står vid dörren och ber att få gå ut.

Vad brukar dina djur be dig om, och hur gör de det?

Titta in på fb-sidan för att se alla inspirerande svar! 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Separation Related Problems

A few years ago I was discussing Separation Related Problems and talking about my then just finished Master’s thesis with Karolina Westlund Friman. That interview is now available here:
https://illis.se/en/separation-anxiety/

My thesis can be found here:
https://oda-hioa.archive.knowledgearc.net/handle/10642/3318… )

For anyone wanting to learn more about how to work with separation related problems in real life, I strongly recommend Malena Demartinis work!
https://malenademartini.com/

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

På andra språk – från agilitykurs i Finland!

Det är så häftigt att se efterdyningarna av ens kurser och föreläsningar utomlands! Här är till exempel en artikel i finska Canis – på finska såklart – från ”Agility från en belöning till nästa”-kurs 🙂

ARFS artikel finska canis

arfs artikel finska

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fear Free-aktuellt

Kort inlägg som jag skrev som svar på frågor om Fear Free i en fb-grupp – lägger texten här där den lätt kan delas, eftersom det säkert finns många fler som undrar vad det här ”Fear Free” är för något 🙂

Fear Free är en organisation som startades 2015. Dr Marty Becker, känd från amerikansk tv som ”America’s Veterinarian” och passionerad förkämpe för djurvälfärd, gick i pension (2013 tror jag) och satsade därefter all sin tid på att bygga samarbeten och starta upp Fear Free. Organisationen har sedan dess vuxit supersnabbt vilket visar vilket stort behov som finns.

Fear Frees hemsida finns här: www.fearfreepets.com På hemsidan finns även massor av gratismaterial och en gratiskurs ”Happy Homes” för hundägare.

Idag kan INDIVIDER gå kurs och få certifikat online (endast teoretiskt). KLINIKER kan också bli certifierade, ännu så länge endast i USA (klinikcertifieringen är ny för i år), och utvärderas då på plats av en representant från Fear Free i tillägg till att en viss andel av personalen ska vara certifierad.

Jag hörde talas om Fear Free första gången 2016, när Debbie Martin pratade om det på Clicker Expo. Blogginlägg med div länkar från det tillfället här: https://djurtranarskolan.wordpress.com/…/fear-free-hos…/

September 2018 arrangerade Naturbruksförvaltningen Västra Götaland (dvs jag, i projektanställning 🙂 och i samarbete med initiativtagarna Gabriella Niegemann och Jannice Kindsjö en föreläsningshelg med Debbie och Ken Martin i Göteborg. I samma veva organiserade vi en grupp från Skandinavien som gick FearFree certifieringskurs online.  Vem som helst kan dock välja att gå kursen online, det är inget som behöver organiseras av någon särskild. Nu när FearFree funnits i några år finns även flera olika påbyggnadsutbildningar online.

En av de stora vinsterna med certifieringen (som ska förnyas årligen för att fortsätta gälla) är att man får tillgång till massor av material, webinarier och en internationell fb-grupp med över 5000 andra personer som också är certifierade och brinner för att lära, utvecklas och dela med sig av strategier för att minimera stress och rädsla i hanteringssituationer.

Eftersom organisationen är så ny finns materialet ännu bara på engelska. Det finns dock en grupp inom Fear Free som jobbar med internationaliseringsfrågor – mer info kommer förhoppningsvis snart!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fear Free hos veterinären – referenser

Fear Free hos veterinären… och i alla andra sammanhang där djur hanteras!

Idag har jag föreläst tillsammans med Gabriella Niegemann om FearFree och frivillig hantering på RAIDs medlemsmöte i Malmö. Nice avslutning på en vecka som även innehållit frivillig hantering för två andra målgrupper; hundfrisörer och naturbrukselever. Så himla viktigt ❤

Jag har även idag betalat för mitt nästa år med FearFree-certifiering (nivå 2) 🙂

Fear Free _Corp_RGB_large

Frågan om referenser och studier dyker alltid upp, så därför har jag lånat ett par listor från FearFrees hemsida. Håll till godo 🙂

Effects of stress on health and behavior
1. Amat M, Camps T, Manteca X. Stress behavior in owned cats: behavioural changes and
welfare implications. J Fel Med Surg 2016; 18, 577-86
2. Berteselli GV, Servidaq F, DallAra P, et al. Evaluation of the immunological, stress and
behavioural parameters in dogs (Canis familiaris) with Anxiety-related Disorders. In: Mills
D et al (eds). Current Issues and Research in Veterinary Behavioural Medicine, Purdue
Press, 2005, 18-22
3. Buffington CAT, Pacak K. Increased plasma norepinephrine concentration in cats with
interstitial cystitis Journal of Urology, 2001; 165, 6 part 1, 2051-2054Buffington CAT,
Westropp JL, Chew DJ et al. Clinical evaluation of multimodal environmental modification
(MEMO) in the management of cats with idiopathic cystitis. J Fel Med Surg 2006; 8 ,261-
268
4. Cameron ME, Casey RA, Bradshaw JWS, et al. A study of the environmental and behavioral
factors that may be associated with feline idiopathic cystitis. J Small Anim Pract 2004;
45; 144-147
5. Carlstead K, Brown JL, Strawn W. Behavioral and physiological correlates of stress in
laboratory cats. Appl Anim Behav Sci 1993; 38, 143-158
6. Dhabbar FS. Enhancing versus suppressive effects of stress on immune function:
implications for immunoprotection and immunopathology. Neuroimmunomodulation.
2009; 16, 300-317
7. Dreschel NA. Anxiety, fear, disease and lifespan in domestic dogs. J Vet Behav 2009; 4;
249-50
8. Hekman J, Karas AZ, Sharp CR. Psychogenic stress in hospitalized dogs; cross species
comparisons, implications for health care, and the challenges of evaluation. Animals
2014; 4, 331-34
9. Hiby EF, Rooney NJ, Bradshaw JW. Behavioural and physiological responses of dogs
entering re-homing kennels. Physiol Behav 2006; 89(3): 385-391.
10. Hydbring-Sandberg E, von Walter LW, Hoglund K et al. Physiological reaction to fear
provocation in dogs. J Endocrinol 2004; 180, 439-448
11. Garg A et al. Psychological stress perturbs epidermal permeability barrier homeostasis:
implications for the pathogenesis of stress associated skin disorders. Arch Dermatol 2001;
137:78-82
12. Gourkow N, Fraser D. The effect of housing and handling patterns on the welfare, behavior
and selection of domestic cats (Felis sylvestrus catus) by adopters in an animal shelter.
Anim Welf 2006; 15, 371-377
13. Gunn-Moore DA, Cameron ME. A pilot study using synthetic feline facial pheromone for
the management of feline idiopathic cystitis J Fel Med Surg 2004:6;133-138
14. Iki T, Ahrens F, Pasche KH et al. Relationships between scores of the feline temperament
profile and behavioural and adrenocortical responses to a mild stressor in cats. Appl
Anim Behav Sci, 2011; 132, 71-80
15. McMillan FD. Stress induced and emotional eating in animals: a review of the
experimental evidence and implications for companion animal obesity. J Vet Behav 2013;
8; 376-385
16. Mitschenko AV et al. Atopic dermatitis and stress? How do emotions come into skin?
Hautarzt 2008; 59: 314-31
17. Mori Y, Ma J, Tanaka S et al. Hypothalamically induced emotional behaviour and
immunological changes in the cat. Psychiatry Clin Neurosci 2001, 55, 325-32
18. Nagata M, Shibata K. Importance of psychogenic factors in canine recurrent pyoderma.
Vet Derm 2004; 15: 42
19. Nagata M, Shibata K, Irimajiri M, et al. Importance of psychogenic dermatoses in dogs
with pruritic behavior. Vet Derm 2002; 13, 211-219
20. Overall KL. Dogs as “natural” models of human psychiatric disorders: assessing validity
and understanding mechanism. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry 2000: 24:
727-776
21. Pageat P, Lafont C, Falewee C et al. An evaluation of serum prolactin in anxious dogs and
response to treatment with selegiline or fluoxetine. Appl Anim Behav Ssci 2007; 105, 342-
350
22. Ramos D, Reche-Junior A, Mills D et al. Are cats with houseoiling problems stressed? A
case-controlled comparison of faecal glucocorticoid levels in urine spraying and toileting
cats. Lisbon, Portugal, In: Mills D et al (eds). Proc 9th IVBM, Lisbon, 2013, PSI Animal, 113-114
23. Riva J, Bondiolotti G, Micelazzi M, et al. Anxiety related behavioural disorders and
neurotransmitters in dogs. J Appl Anim Behav Sci 2008; 114; 168-18
24. Rosado B, Garcia-Belenguer S, Leon M et al. The role of the hypothalamic-pituitaryadrenal
axis in canine aggression toward humans. J Vet Behav 2010; 5, 29-30
25. Seawright A, Murray J, Casey RA. A case controlled study of the risk factors for feline
interstitial cystitis, Proc of IVBM, Edinburgh, 2009, 136-141
26. Lund HS1
, Sævik BK2, Finstad ØW, Risk factors for idiopathic cystitis in Norwegian cats: a
matched case-control study. J Feline Med Surg. 2016;18(6):483-91.
27. Siracusa C, Manteca X, Ceron J, et al. Perioperative stress response in dogs undergoing
elective surgery: variations in behavioral, neuroendocrine, immune and acute phase
responses. Animal Welfare 2008; 17, 259-273
28. Stella J, Croney C, Buffington T et al. Effects of stressors on the behaviour and physiology
of domestic cats. Appl Anim Behav Sci 2013; 143, 157-163
29. Stella JL, Lord LK, Buffington T. Sickness behaviors in response to unusual environmental
events in healthy cats and cats with FIC. J Am Vet Med Assoc 2011; 1; 67-73
30. Tanaka A, Wagner DC, Kass PH et al. Associations among weight loss, stress, and upper
respiratory infection in shelter cats. J Am Vet Med Assoc 2012; 240; 570-576
31. Westropp JL, Kass PH, Buffington CAT. Evaluation of the effects of stress in cats with
Idiopathic cystitis. Am J Vet Res 2006; 67; 731-736

Fear, Anxiety, Stress and Veterinary Visits
1. Belew AM, Barlett T, Brown SA. Evaluation of the white-coat effect in cats. J Vet Intern Med
1999; 13: 134-42.
2. Bragg RF, Bennett JS, Cummings A et al. Evaluations of the effects of hospital stress on
physiologic variables in dogs. J Am Vet Med Assoc 2015; 246, 212-15
3. Csoltova E, Martineau M, Boissy A. Behavioural and physiological reactions of dogs to the
veterinary examination: Owner-dog interactions improve canine well-being. Physiol
Behav. 2017 177:270-281
4. Dawson LC, Dewey CE, Stone EA, et al. Evaluation of a canine and feline behavioural
welfare assessment tool for use in companion animal veterinary practice. Appl Anim
Behav Sci 2018; 201, 67-76
5. Dawson LC, Dewey CE, Stone EA et al. Evaluation of a welfare assessment tool to examine
pain assessment and management practices employed in companion animal veterinary
clinics. Can J Vet Res 2017; 81, 270–279
6. Dawson LC, Dewey CE, Stone EA et. al. A survey of animal welfare experts and practicing
veterinarians to identify and explore key factors thought to influence canine and feline
welfare in relation to veterinary care. Anim Welf 2016; 25, 125–134
7. Dhabbar FS. Enhancing versus suppressive effects of stress on immune function:
implications for immunoprotection and immunopathology. Neuroimmunomodulation.
2009; 16, 300-317
8. Doring D, Roscher A, Scheipl F et. al. Fear related behavior of dogs in veterinary practice. Vet J, 2009, 182, 38-43
9. Dreschel NA. Anxiety, fear, disease and lifespan in domestic dogs. J Vet Behav 2009; 4;
249-50
10. Ellis SLH, Thompson H, Guijarro C et al. The influence of body region, handler familiarity, and order of region handled on the domestic cat’s response to being stroked. Appl Anim Behav Sci, 2015; 173, 60-67
11. Engler W, Bain M. Effect of different types of classical music played at a veterinary
hospital on dog behavior and owner satisfaction. J Am Vet Med Assoc 2017, 251, 195-200
12. Gilbert-Gregory S, Proudfoot K, Stull JW et al. Validation of an anxiety tool to assess stress in hospitalized dogs. Proc Veterinary Behavior Symposium, American College of Veterinary Behaviorists, San Antonio 2016; 20

Feeding and Anesthesia
1. Savvas I, Raptopoulos D, Rallis T. A “light meal” three hours pre-operatively
decreases the incidence of gastro-esophageal reflux in dogs. J Am Anim Hosp
Assoc 2016; DOI 10.5326/JAAHA-MS-639
2. Savvas I, Rallis T, Raptopoulos D. The effect of pre-anesthetic fasting time and type
of food on gastric content volume and acidity in dogs. Vet Anaes Analg 2009; 36,
539-546
3. Westlund K. To feed or not to feed: Counterconditioning in the veterinary clinic. J Vet
Behav 2015; 10, 433-437

Medical and Behavioral Signs
1. Aronson LP, Dodds WJ. The effect of hypothyroid function on canine behaviour. In: Mills D
et al (eds). Current issues and Research in Veterinary Behavioural Medicine. Purdue Press
2005, 131-38
2. Asmundson GJG, Katz J. Theoretical review: Understanding the co-occurrence of anxiety
disorders and chronic pain: state-of-the-art. Depression and Anxiety 2009; 26, 888–901
3. Barcelos A-M, Zulch H, Mills DS. Clinical indicators of occult musculoskeletal pain in
aggressive dogs. Vet Rec 2015; 176; 465, doi: 10.1136/vr.102823
4. Bécuwe-Bonnet V, Belanger MC, Frank D, et al. Gastrointestinal disorders in dogs with
excessive licking of surfaces Journal of Veterinary Behavior 2012 7: 194-204
5. Carter GR, Scott-Moncrieff JC, Luescher AU et al. Serum total thyroxine and thyroid
stimulating hormone concentrations in dogs with behavior problems. 2009; J Vet Behav
4, 230-236
6. Demontigny-Bédard I, Beauchamp G, Bélanger MC et al. Characterization of pica and
chewing behaviors in privately owned cats: a case controlled study. J Fel Med Surg 2016;
18, 652-7
7. Dodman NH, Aronson L, Cottam N, et al. The effect of thyroid replacement in dogs with
suboptimal thyroid function on owner directed aggression; a randomized, double-blind
placebo-controlled trial. J Vet Behav 2013; 8, 225-230
8. Doxsee A, Yager JA, Best SJ, et al. Extratesticular interstitial and Sertoli cell tumors in
previously neutered dogs and cats; a report of 17 cases. Can Vet J, 2006; 47, 763-6
9. Fagundes ALL, Hewison L, McPeake KJ. Noise sensitivies in dogs; an exploration of signs in
dogs with and without musculoskeletal pain using qualitative content analysis. Front Vet
Sci 2018; 5, 1-5
10. Fatjo J, Stub C, Manteca X. Aggression and Hypothyroidism Vet Rec 2002, 151; 547-548
11. Frank D, Bélanger M-C, Bécuwe-Bonnet V et. al. Prospective medical evaluation of 7 dogs
presented with fly biting. Can Vet J, 2012; 53, 1279-1284
12. Hart BL. Biological basis of the behavior of sick animals. Neurosci. Biobehav. 1988, Rev 12,
123-137
13. Kain ZN, Mayes LC, Caldwell-Andrews AA et al. Pre-operative anxiety, post-operative pain,
and behavioral recovery in young children undergoing surgery. Pediatrics 2006; 118, 651-
658
14. Lascelles BD, Hansen BD, Roe S et. al. Evaluation of client-specific outcome measures
and activity monitoring to measure pain relief in cats with osteoarthritis. J Vet Intern Med
2007: 21: 410-416
15. Merola I, Mills DS. Behavioural signs of pain in cats: an expert consensus. Plos One 2016;
1-15, DOI:10.1371/journal.pone.0150040
16. Notari L, Burman O, Mills D. Behavioral changes in dogs treated with glucocorticoids.
Physiol Behav, 2015; 151, 609-16
17. Notari L, Mills D. The effects of exogenous corticosteroids on dog behavior; a preliminary
investigation. J Vet Behav 2011; 6, 321-7
18. Radosta LA, Shofer FS, Reisner IR. Comparison of thyroid analytes in dogs aggressive to
familiar people and in non-aggressive dogs. 2011; Vet. J. 192, 472–475
19. Vaughn F, Wichowski H, Bosworth G. Does pre-operative anxiety level predict postoperative
pain. AORN Journal 2007; 85, 589-604
20. Waisglass SE, Landsberg GM, Yager JA et al. Underlying medical conditions in cats with
presumptive psychogenic alopecia. J Am Vet Med Assoc, 2006; 228, 1705-1709

Natural supplements and products
1. Araujo JA et al. Anxitane® tablets reduce fear of human beings in a laboratory model of
anxiety-related behavior. J Vet Behav 2010; 5, 268-275
2. Beata C, Beaumont-Graff E, Coll V et al. Effect of alpha-casozepine (Zylkene) on anxiety
in cats. J Vet Behav 2007;2:40-46
3. Beata C, Beaumont-Graff E, Diaz C et al. Comparison of the effect of alpha-casozepine
(Zylkene) versus selegiline hydrochloride on anxiety disorders in dogs. J Vet Behav
2007;2,175-183
4. Bowman A, Scottish SPCA, Dowell FJ, et al. The effects of different genres of music on the
stress level of kenneled dogs. 2017; 171, 207-15
5. Bowman A, Scottish SPCA, Dowell FJ et al. ‘Four seasons’ in an animal rescue centre:
classical music reduces environmental stress in kenneled dogs. Physiol Behav 2015; 143,
70-83
6. Brayley C, Montrose VT. The effects of audiobooks on the behavior of dogs in kennels.
Appl Anim Behav Sci 2016; 174, 111-115
7. DePorter TL, Bledsoe DL, Conley JR et al. Case report series of clinical effectiveness and
safety of Solliquin® for behavioral support in dogs and cats. Proc Veterinary Behavior
Symposium, San Antonio, 2016, 27-28
8. Engler W, Bain M. Effect of different types of classical music played at a veterinary
hospital on dog behavior and owner satisfaction. J Am Vet Med Assoc 2017, 251, 195-200
9. Graham D, Wells DL, Hepper PG. The influence of olfactory stimulation on the behaviour of
dogs housed in a shelter. Appl Anim Behav Sci 2005;91:143–53
10. Griffiths CA, Steigerwald ES, Buffington CA. ‘Effects of a synthetic facial pheromone on
behavior of cats’ J Am Vet Med Assoc 2000, 217,1154–1156
11. Kim Y-M, Lee J-K, Abd el-Aty AM, et al. Efficacy of dog-appeasing pheromone (DAP) for
ameliorating separation-related behavioral signs in hospitalized dogs. Can Vet J
2010;1:380-4
12. King C, Buffington L, Smith TJ et al. The effect of pressure wrap (ThunderShirt™) on heart
rate and behavior in canines diagnosed with anxiety disorder. J Vet Behav 2014; 9, 215-21
13. Kogan LR, Schoenfeld-Tacher R, Simon AA. Behavioral effects of auditory stimulation on
kenneled dogs. J Vet Behav 2012;7:268-75
14. Landsberg G, Huggins S, Fish J et al. The effects of a nutritional supplement (Solliquin) in
reducing fear and anxiety in a laboratory model of thunder induced fear and anxiety.
Proc VBS, Indianapolis, 2017, 24-26
15. Landsberg GM, Milgram NW, Mougeot I, et al. Therapeutic effects of an alpha-casozepine
and l-tryptophan supplemented diet on fear and anxiety in the cat. J Fel Med Surg 2017;
6, 594-602
16. Michelazzi M, Berteselli G, Talamonti Z et al. Efficacy of l-theanine in treatment of noise
phobias in dogs; preliminary results. Veterinaria 2015; 29, 1-7
17. Mills DS, Ramos D, Estelles MG, Hargrave C. A triple blind placebo-controlled investigation
into the assessment of the effect of Dog Appeasing Pheromone (DAP) on anxiety related
behaviour of problem dogs in the veterinary clinic. Appl Anim Behav Sci 2006; 98, 114-126
18. Mira F, Costa A, Mendes E et al. Influence of music and its genres on respiratory rate and
pupil diameter variations in cats under general anesthesia; contribution to promoting
patient safety. J Fel Med Surg 2016; 18, 673-678
19. Nuti V, Cantile C, Gazzano A et al. Pinch-induced behavioural inhibition (clipthesia) as a
restraint method for cats during veterinary examinations: preliminary results on cat
susceptibility and welfare. Animal Welfare 2016, 25, 115-23
20. Pereira JS. Fragoso S, Beck A, et. al. Improving the feline veterinary consultation: the
usefulness of Feliway spray in reducing cats’ stress. J Fel Med Surg, 2016; 18, 959-964
21. Pike A, Horwitz DL. An open label prospective study of the use of l-theanine (Anxitane) in
storm sensitive client owned dogs. J Vet Behav 2015; 10, 324-331
22. Pozza ME, Stella JL, Chappuis-Gagnon AC, et al. Pinch-induced behavioral inhibition
(‘clipnosis’) in domestic cats. J Feline Med Surg 2008; 10: 82-7
23. Siracusa C, Manteca X, Cuenca R, et al. Effect of a synthetic appeasing pheromone on
behavioral, neuroendocrine, immune, and acute-phase perioperative stress responses in
dogs. J Am Vet Med Assoc 2010; 237, 673–681
24. Snowdon CT, Teie D, Savage M. Cats prefer species appropriate music. J Appl Anim
Behav Sci, 2015, 166, 106-110
25. Valente L, DeKeuster T, Da Graca Pereira G. Clipnosis as a handling method in cats:
physiological and behavioural welfare indicators. . Proc 9th Internal Veterinary Behaviour Meeting, Lisbon, Mills DS, Da Graca Pereira G, Jacinto DM (eds). PSIAnimal, Ponthina,
Portugal 2013; 159-160
26. Wells DL. Aromatherapy for travel-induced excitement in dogs. J Am Vet Med Assoc 2006, 229, 964-67

Pre-visit and In-clinic medications
1. Amat M, Le Brech S, Garcia-Marato C et al. Preventing travel anxiety using
dexmedetomidine hydrochloride oromucosal gel. In Denenberg S (ed). Proc 11th
International Veterinary Behaviour Meeting, CABI Oxfordshire UK, 2018; 20-21
2. Arguelles J, Echaniz M, Bowen J. The impact of transportation-related anxiety on the
quality of pre-anesthesia in cats. In Denenberg S (ed). Proc 11th International Veterinary
Behaviour Meeting, CABI Oxfordshire UK, 2018; 144-145
3. Barletta M, Raffe M. Behavioral response and cost comparison of manual versus
pharmacological restraint protocols in healthy dogs. Can Vet J. 2016; 57; 258-64
4. Cohen A, Bennett SL. Oral transmucosal administration of dexmedetomidine for sedation
in 4 dogs. Can Vet J 2015; 56, 1144-8
5. Gruen ME, Roe SC, Griffith E. Use of trazodone to facilitate postsurgical confinement in
dogs. J Am Vet Med Assoc 2014; 245, 296-301
6. Herron M et. al. Restrospective evaluation of the effects of diazepam in dogs with anxietyrelated
behavior problems. J Am Vet Med Assoc 2008; 233,1420–4
7. Ko JC, Barletta M, Sen I. et al. Influence of ketamine on the cardiopulmonary effects of
intramuscular administration of dexmedetomidine-buprenorphine with subsequent
reversal with atipamezole in dogs. J Am Vet Med Assoc 2013; 242, 339-45
8. Korpivaara M, Huhtinen M, Aspergren J et al. Dexemedetomidine oromucosal gel for
alleviation of fear and anxiety in dogs during minor veterinary or husbandry procedures. In
Denenberg S (ed). Proc 11th International Veterinary Behaviour Meeting, CABI Oxfordshire
UK, 2018; 22-23
9. Messenger KM, Hopfensperger M, Knych HK et al. Pharmacokinetics of detomidine
following intravenous or oro-transmucosal administration and sedative effects of the orotransmucosal
treatment in dogs. Am J Vet Res 2016; 77, 413-420
10. Ogata N, Dodman NH. The use of clonidine in the treatment of fear-based behavior
problems in dogs: An open trial, J Vet Behav 2011; 6, 130-137
11. Pankratz KE, Ferris KK, Griffith EH et al. Use of single dose oral gabapentin to attenuate fear
response in cage-trap confined community cats: a double-blind, placebo-controlled field
trial. J Fel Med Surg 2017; DOI: 10.1177/1098612X17719399
12. Santos LCP, Ludders JW, Erb HN, et al. Sedative and cardiorespiratory effects of
dexmedetomidine and buprenorphine administered to cats via transmucosal and
intramuscular routes. Vet Anaesth Analg 2010; 37, 417-24
13. Stevens BJ, Frantz EM, Orlando JM et al. Efficacy of a single dose of trazodone
hydrochloride given to cats prior to veterinary visits to reduce signs of transport- and
examination-related anxiety. J Am Vet Med Assoc 2016; 249: 202-207
14. van Haaften KA, Eichstadt Forseith LR, Stelow EA et al. Effects of a single pre-appointment
dose of gabapentin on signs of stress in cats during transportation and veterinary
examination. J Am Vet Med Assoc 2017; 251, 1175-1181

Puppy classes, socialization and puppy / kitten counseling
1. Bain MJ, Araya TL, Robbins GC et al. Association between early socialization and adult
behaviors of dogs. Proc Veterinary Behavior Symposium ACVB, 2014, Denver, 11-12
2. Blackwell EJ, Twells C, Seawright A, et al. The relationship between training methods and
the occurrence of behavior problems as reported by owners, in a population of domestic
dogs. J Vet Behav 2008;3,207-217
3. Casey R, Loftus Be, Bolster C et al. Human directed aggression in domestic dogs (Canis
familiaris): occurrence in different contexts and risk factors. Appl Anim Behav Sci 2014;
152, 52-63
4. Cutler JH, Coe JB, Niel L. Puppy socialization practices of a sample of dog owners from
across Canada and the United States. J Am Vet Med Assoc 2017; 251, 1415-1423
5. Denenberg S, Landsberg GM. Effect of dog-appeasing pheromones on anxiety and fear in
puppies during training its effects on long term socialization. J Am Vet Med Assoc
2008;233:1874–82
6. DePorter T, Schulkey R. Evaluation of the association between attendance at veterinary
hospital based puppy socialization classes and long term retention in the home. Proc
VBS, Indianapolis, 2017, 14-15
7. Duxbury MM, Jackson JA, Line SW, et al. Evaluation of association between retention in the
home and attendance at puppy socialization classes. J Am Vet Med Assoc 2003;223:61–6
8. Gazzano A, Mariti C, Alvares S et al. The prevention of undesirable behaviors in dogs:
effectiveness of veterinary behaviorists’ advice given to puppy owners. J Vet Behav 2008;
3, 125-33
9. Gazzano A, Bianchi L, Campa S et al. The prevention of undesirable behavior in cats:
effectiveness of a veterinary behaviorists’ advice given to kitten owners. J Vet Behav
2015; 10, 535-542
10. Seksel K, Mazurski EJ, Taylor A. Puppy socialisation programs: short and long term
behavioural effects. Appl Anim Behav Sci 1999; 62, 335-349

Supplemental Fear Free Resources
1. Becker M, Radosta L, Sung W, Becker M. From fearful to fearfree. 2018, Health
Communications Inc, Deerfield, Florida.
2. Herron ME, Shreyer T. The Pet Friendly Practice: A guide for practitioners. Vet Clin N Am
Sm Anim Pract 2014; 44, 451-481
3. Herron ME, Shreyer TA. Fear and Aggression in Veterinary Visits. In Tilly LP, Smith Jr. FWK.
Blackwell’s five minute veterinary consult: canine and feline. Wiley-Blackwell, 2016, 484-
487
4. Horwitz DF. Blackwells Five-Minute Veterinary Consult, Clinical Companion. Canine and
Feline Behavior. 2nd ed, Wiley-Blackwell, 2017
5. Landsberg GM, Hunthausen W, Ackerman L. Behavior Problems of the Dog and Cat, 3rd ed,
2013, Elsevier Saunders
6. Mills D, Karagiannis C, Zulch H. Stress, its effects on health and behavior; a guide for
practitioners. Clin N Am 2014; 44, 525-41
7. Mills D, Dube M, Zulch H. Stress and Pheromonatherapy in Small Animal Clinical Behavior.
Chichester, UK: Wiley Blackwell, 2013.
8. Mills D, Karagiannis C, Zulch H. Stress, its effects on health and behavior; a guide for
practitioners. Clin N Am 2014; 44, 525-41
9. Overall KL. Manual of Clinical Behavioral Medicine for Dogs and Cats. 2013, Elsevier Mosby
10. Rodan I, Heath S. Feline Behavioral Health and Welfare. 2016, Elsevier: St. Louis
11. Yin S. Low Stress Handling, Restraint and Behavior Modification in Dogs and Cats. 2009,
CattleDog Publishing
12. AAHA Pain Management Guidelines –
https://www.aaha.org/public_documents/professional/guidelines/2015_aaha_aafp_pa
in_management_guidelines_for_dogs_and_cats.pdf
13. AAHA Behaviour Management Guidelines
https://www.aaha.org/professional/resources/behavior_management_guidelines.aspx

Training and communication
1. Chamove AS. Dogs judge books by their covers. Anthrozoos 1997; 10, 50-52
2. D’Aniello B, Semin GR, Alterisio A et al. Interspecies transmission of emotional information
via chemosignals; from humans to dogs (Canis lupus familiaris). Anim Cogn 2017; DOI
10.1007/s10071-017-1139-x
3. Scandurra A, Alterisio A, Aria M, et al. Should I fetch one or the other? A study on dogs on
the object choice in the bimodal contrasting paradigm. Anim Cogn 2018; 21(1):119-126.
4. Todd Z. Review. Barriers to the adoption of humane dog training methods. J Vet Behav
2018; 25, 28-34
5. Ziv G. The effects of using aversive training methods in dogs: A review. J Vet Behav 2017;
19, 50-60

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Beteendeanalys – julklappsböcker?

Beteendeanalys, på svenska? Ja det finns faktiskt en hel del litteratur! Här kommer en lista, saxad från adlibris 🙂 Som klickertränare är det intressant att se hur våra välbekanta principer tillämpas av professionella olika mänskliga sammanhang. Flera av böckerna har dessutom utmärkta teorikapitel- Eikseth & Svartdahl är t ex flitigt använd i universitetskurser om beteendeanalys. Dessutom jobbar ju djurtränare alltid även med människor (djurägare, kollegor, chefer, en mer eller mindre förstående omgivning…).

En av mina personliga favoriter är Martin Forsters ”Fem gånger mer kärlek”. Hade kanske önskat att boken innehöll mer teoretiska förklaringar som komplement till det praktiska innehållet, men det kompenseras av att det i princip går att byta ut ”barn” mot ”hund” rakt igenom…

Tillämpad beteendeanalys : teori och praktik

av Svein EikesethFrode Svartdahl

HÄFTAD, Svenska, 2013

ADLIBRIS 466 KR

Modern beteendeanalys hjälper oss förstå komplexa mänskliga beteenden, särskilt vad gäller motivation, språk och gruppdynamik. Framförallt har beteendeanalysen lagt grunden för effektiv behandling av ångest, depression, autism, ADHD, antisociala beteenden och problem i familjer. Beteendeanalytisk teori och tillämpning är en av grundstenarna i kognitiv beteendeterapi (KBT).

En förutsättning för effektiv användning av beteendeanalytiskametoder är en ingående kunskap om beteendeanalytisk teori. Bokens författare har spetskompetens inom centrala områden av beteendeanalysen och presenterar aktuell teori och forskning. I denna reviderade upplaga finns tre nya teman: Acceptance and Commitment Therapy (ACT), behandling av långvarig smärta och missbruksbehandling. Dessutom är boken omarbetad och uppdaterad med ny kunskap och forskning.

Boken vänder sig i första hand till studerande vid kurser inom psykologi, beteendevetenskap och socialt arbete samt lärarutbildning men även till yrkesverksamma som kommer i kontakt med beteendeproblem och/eller använder beteendeterapeutiska behandlingsmetoder.

 

Beteendestöd i vardagen : handbok i tillämpad beteendeanalys

av Peter Karlsson

FLEXBAND, Svenska, 2010

363 KR

Vi lär oss i samspel med miljön oavsett hur miljön eller våra förutsättningar ser ut. Ibland matchar inte individens förutsättningar och miljöns egenskaper varandra vilket kan leda till att utvecklingen går långsamt, att vissa beteenden och färdigheter inte lärs in eller att problematiska beteenden uppstår istället. Detta kan t.ex. gälla vid utvecklingsstörning, problem i skolan eller för vuxna med autism. Det är här tillämpad beteendeanalys kommer in.

Tillämpad beteendeanalys hjälper oss att karlägga och förstå socialt relevanta mänskliga beteenden utifrån de inlärningsteoretiska principerna. Den ger oss också praktiska tekniker och procedurer för att öka människors förmåga och färdigheter i sin dagliga miljö. Syftet med alla typer av beteendeförändring är att ge ökad livskvalitet för både individen och hans eller hennes omgivning. Boken ger teoretiska och praktiska verktyg för att förstå, och om nödvändigt påverka, alla människors beteenden.

Alla människor kan utveckla nya och mer adaptiva beteenden om omgivningen ger rätt förutsättningar. Den värderingsmässiga grunden för boken är alla människors rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Boken riktar sig till alla som arbetar eller utbildar sig inom pedagogiskt eller omsorgsinriktade yrken så som lärare, elevassistenter och skolledare inom både grund- och särskolan, till psykologer, logopeder, socionomer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, läkare, sjuksköterskor, mentalskötare m.fl. inom habiliterings- och psykiatriska verksamheter liksom till personal och arbetsledare på boenden, korttidsboenden, dagliga verksamheter och assistansbolag för personer med funktionshinder och/eller beteendeproblem.

Fem gånger mer kärlek : forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv : en bok till föräldrar med barn mellan 2 och 12 år

av Martin Forster

INBUNDEN, Svenska, 2009

ADLIBRIS 195 KR

Fem gånger mer kärlek, eller med andra ord: att ge sina barn fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som tjat, tillsägelser och gränssättning är ett förhållningssätt som ger stor utdelning! Den här boken visar hur man som förälder gör detta. Det är en handfast och konkret guide med väl förankrad forskning i ryggen och ett pedagogiskt upplägg med både exempel och övningar.

Principerna kommer från KBT, och bygger på tilllämpad forskning om föräldraskap. Bokens kapitel utgår från olika teman på vanliga problem som de flesta föräldrar upplevt. Därefter följer övningar som steg för steg ger dig som förälder en ny färdighet och insikt.

Boken riktar sig i första hand till föräldrar som har barn mellan 2 och 12 år.

 

Beteendeanalys i organisationer : handbok i OBM

ADLIBRIS 484 KR

Varför presterar vissa långt över förväntningarna?
Hur kan feedback minska medarbetarnas stress?
Varför är uppföljning viktigare än måldiskussioner?

Med hjälp av den kraftfulla metoden beteendeanalys uppnås bättre prestationer och resultat samtidigt som medarbetarna trivs. Arbetssättet kommer ursprungligen från USA och kallas Organizational Behavior Management (OBM).

I en organisation är varje arbetsdag fylld av konkurrerande arbetsuppgifter. Genom en beteendeanalys kan man ta reda på vilka nyckelbeteenden och åtgärder som leder till exempelvis bättre försäljningssiffror, ökad produktivitet och förbättrad kvalitet. En effektiv åtgärd för att öka arbetsglädje och förbättra prestationer är att uppmärksamma det som görs bra istället för att bara kritisera misstag eller inte säga något alls.

Rolf Olofsson går grundligt och med många exempel igenom metoden beteendeanalys och berättar även hur man kan ge feedback på ett konstruktivt sätt, skapa motivation och hantera konflikter. Boken ger en tydlig struktur för hur man genomför förändringar i en organisation och får dem att hålla på lång sikt.

Beteendeanalys i organisationer är skriven för alla som arbetar med organisationsutveckling och ledarskapsfrågor. Chefer kan ha stor nytta av boken för att utveckla sitt ledarskap och sin verksamhet. Den är också lämplig för studerande på psykologprogram, PA-program eller utbildningar inom organisationsutveckling.

 

 

Beteendeanalys Del 1 : Utdrag ur Beteendeanalys i organsiationer

av Rolf Olofsson

HÄFTAD, Svenska, 2016

ADLIBRIS 153 KR

Med hjälp av den kraftfulla metoden beteendeanalys uppnås bättre prestationer och resultat i organisationer, samtidigt som medarbetarna trivs. Arbetssättet kommer ursprungligen från USA och kallas Organizational Behavior Management (OBM).

I den här utgåvan går psykologen och organisationskonsulten Rolf Olofsson igenom vad beteendeanalys är och hur den genomförs. Han visar exempelvis på vilka nyckelbeteenden och åtgärder som leder till bättre försäljningssiffror, ökad produktivitet och förbättrad kvalitet.

Denna utgåva utgörs av del 1 ur boken Beteendeanalys i organisationer (2010). Boken är skriven för alla som arbetar med verksamhetsutveckling och ledarskap, samt för studerande inom psykologi, ledarskap och organisation.

 

Feedback – ett kraftfullt verktyg : Utdrag ur Beteendeanalys i organisation

av Rolf Olofsson

Adlibris 99 KR

Feedback är ett viktigt verktyg som kan förbättra prestationer. Genom tydlig feedback klargörs även förväntningar och stressen minskar. Att använda feedback på ett konstruktivt sätt är en central del av beteendeanalytiskt ledarskap, ett arbetssätt som ursprungligen kommer från USA och kallas Organizational Behavior Management (OBM).

Rolf Olofsson visar här hur positiv, korrigerande respektive negativ feedback kan ges på ett sätt som är klargörande, skapar förändring och värnar om medarbetarnas välmående.

Denna utgåva utgörs av kapitlet Feedback – ett kraftfullt verktyg ur boken Beteendeanalys i organisationer (2010). Boken är skriven för alla som arbetar med verksamhetsutveckling och ledarskap, samt för studerande inom psykologi, ledarskap och organisation.

Konflikthantering : Utdrag ur Beteendeanalys i organisationer

ADLIBRIS 120 KR

Konflikter uppstår på de flesta arbetsplatser och är någonting alla organisationer och chefer måste förhålla sig till. I den här utgåvan beskriver författaren hur effektiv konflikthantering kan gå till med hjälp av konkreta exempel och välbeprövade metoder från OBM eller Organizational Behavior Management.

Denna utgåva utgörs av kapitlet Konflikthantering ur boken Beteendeanalys i organisationer (2010). Boken är skriven för alla som arbetar med verksamhetsutveckling och ledarskap, samt för studerande inom psykologi, ledarskap och organisation.

 

 

Samtal som fungerar: Om tillämpad beteendeanalys, motivation och förändring

av Johan HolmbergMagnus Stalby

ADLIBRIS 316 KR

Varför blir Göran arg av mina frågor? Varför ökar jag samtalets tempo med Sara? Varför är lönesamtal alltid så jobbiga? Hur skall jag få Jens att vilja träffa mig igen? Det professionella samtalet är en central del i många yrken. Ibland kan det kännas frustrerande, andra gånger flyter samtalet på och bidrar till förändring. Denna bok handlar om att skapa samtal som fungerar, samtal som får oss dit vi vill. Målet är att kunna använda samtalet på ett mer effektivt sätt för att hjälpa andra.

Det unika med boken är att författarna kombinerar principer från beteendeterapi, tillämpad beteendeanalys och motiverande samtal (MI) för att ge en fördjupad förståelse kring vad som händer i samtal. Dessa perspektiv hjälper oss att se samtalet som ett sammanhang där två personer deltar i en ömsesidig växelverkan och hur båda påverkar samtalets utveckling i både positiv och negativ riktning.

Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma psykologer, socionomer, sjuksköterskor, läkare och alla andra som har samtal som ett arbetsredskap.

 

Beteendeanalys steg för steg

av Steven LintonSofia BergbomIda Flink

INBUNDEN, Svenska, 2013

ADLIBRIS 343 KR

 

Beteendeanalys är en grundläggande metod för utredning och bedömning inom KBT. Den skapar både förståelse för klientens problem och ger ett gott underlag för att välja lämpliga behandlingsåtgärder.

Det här är den första svenska boken som steg för steg går igenom hur man gör en beteendeanalys. Boken består av tre delar:

Del I Beteende och inlärning förklarar vad som avses med beteende, varför det är centralt inom KBT och går igenom grundläggande inlärningsteori med fokus på respondent och operant inlärning.

Del II Beteendeanalysens fem steg beskriver hur du konkret bär dig åt för att göra en beteendeanalys:

Steg 1: Formulera problem

Steg 2: Samla in data

Steg 3: Gör funktionella analyser

Steg 4: Välj målsättning och åtgärder

Steg 5: Kartlägg resurser och hinder

Del III Beteendeanalys i praktiken visar hur beteendeanalyser kan se ut vid olika problem och du får möjlighet att öva på ett fiktivt fall. Avslutningsvis ger författarna tips på hur man kan lyckas göra bra beteendeanalyser i den kliniska vardagen.

Boken är lämplig på psykoterapiutbildningar både på högskolenivå och kortare kurser samt för professionella som arbetar med KBT.

 

 

 

Beteendets ABC : en introduktion till behavioristisk psykoterapi

av Jonas RamneröNiklas Törneke

 

Adlibris 334 KR

På senare år har intresset för inlärningspsykologi ökat inom kliniska områden. Det har inneburit såväl ett ökat fokus på beteendeterapins grundmetoder som tillkomsten av flera nya terapimodeller som tydligt har sin grund i behaviorismen. Beteendets ABC är en grund­bok i klinisk inlärningspsykologi och fungerar som en introduktionstext till modern beteendeterapi. Den presenterar både klassiska principer för inlärning och nyare tankegångar, särskilt vad gäller mänskligt språk och kognition. Allt sätts in i ett kliniskt perspektiv med särskilt fokus på inledandebedömning. Genom att väva in kliniska fall ger boken en konkret framställning av en inlärningspsykologiskt förankrad psykoterapi.

Boken är avsedd för grundläggande utbildningar inom psyko­terapi, klinisk psykologi och psykiatri men vänder sig också till yrkesverksamma inom psykiatri och relaterade vårdområden.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

”Fear Free” hos veterinären

Här kommer några lästips!

Veterinärbesök kan vara jobbiga för både djur och ägare – och personal. Men med ökad kunskap och ökad ambitionsnivå hos alla inblandade kan vi nå långt! Några av årets viktigaste inslag vid Clicker Expo handlade om just veterinärbesök, och Debbie Martin (www.veterinarybehavior.com, medförfattare till böckerna Puppy Start Right och Canine and Feline Behavior for Veterinary Technichians and Nurses) berättade en del om en nystartad storsatsning: The Fear Free Initiative

I sammanfattning: ”Being Fear Free℠ means putting your pet’s emotional well being at the center of everything we do. It means there are no longer ”standard procedures” for… well, anything. There is only what works for your pet in that moment, makes them comfortable, and builds a foundation of trust for future visits.” Ljuv musik, eller hur!

The Fear Free Initiative har initierats av veterinärprofilen dr Marty Becker. Han, liksom många andra, har länge jobbat för att skapa så bra veterinärsituationer som möjligt. Här finns en längre intervju om Fear Free hos veterinären, med dr Martin Becker och dr Karen Overall: https://www.youtube.com/watch?list=UU_QtjJc0Wd3nfDT2IafkrnA&v=Y7PHZ9fqqjE

Mycket matnyttigt går att hitta på www.drmartybecker.com/category/fear-free/.

En föregångsklinik är Bigger Road Veterinary Center, och på deras hemsida finns en hel del information om hur de jobbar ”fear free”: www.biggervet.com/fear-free/.

Ett annat tips är att hämta inspiration från fantastiska Laura Monaco Torelli, som jobbat med sitt program ”Ready Set For Groomer and Vet” i många år och visat att det verkligen går att få till helt frivillig veterinärhantering: http://abtconcepts.com/ready-set-groomer

Googla gärna ”fear free initiative veterinarian”, det finns ganska mycket matnyttigt att hitta. Vi kan ju massor om lärande och träning vid det här laget – dags att tillämpa de kunskaperna även i de svårare situationerna, till exempel hos veterinären 🙂

En utmärkt början vore att skapa en godiskultur. En ätande hund är ofta en lugnare hund! Även inför sövning går det att hitta godisformer som fungerar, t ex slick eller flytande. Bästa Karro har skrivit på temat: www.illis.se/en/why-vets-shouldnt-avoid-treat-feeding-in-the-clinic/ 

Jag upplever att personalen alltid gör så gott de kan, och många är fantastiska. Men variationen är stor och de praktiska begränsningarna många. Det finns förbättringspotential, med andra ord!

För mig personligen är några av de viktigaste önskemålen

  • att få info i förväg om vad som är på väg att hända, dvs vet/sjukvårdare som säger ”nu kommer jag att göra xyz” och sedan följer detta
  • att det finns tid och utrymme för belöningspauser
  • att vet/sjukvårdare lyssnar på det jag säger, t ex ”vänta ett ögonblick”
  • att jag inte behöver lämna ifrån mig mitt djur mer än absolut nödvändigt (t ex att få vara med hela den medvetna tiden vid en planerad sövning)

Sen vore det förstås fantastiskt med mer välplanerade väntrum med utrymme och siktbarriärer,  hantering byggd på kunskap om positiv och negativ förstärkning och shejping, och progressivt användande av godis och andra möjliga belöningar!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Harmoniska möten – kort

Har haft en fantastisk helg med föreläsning och kurs ”Harmoniska Möten” på Aktiv Hund i Trollhättan. Engagerade människor, härliga hundar, spännande och viktigt ämne i hjärtat av kombinationen livskvalitet x vetenskap. Den kortaste sammanfattningen ser ut så här:

Harmoniska Möten

 

Nu, en ledig stund i solen 🙂

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kommunikationsträning, mands – jag-vill-ha, ja/nej, välja, startknappsbeteende, yes-target :-)

Kommunikationsträning där vi ger kontroll till djuret är ett sånt underbart, viktigt, aktuellt område! Tänkte ge mig på att sammanfatta och beskriva några olika men närbesläktade procedurer, i ett försök att ge lite överblick och struktur.

Det här blir visst ett ganska långt inlägg… så här är en innehållsförteckning!

  1. Att säga vad man önskar sig just nu
  2. Att säga ja tack (eller nej tack) till en viss händelse
  3. Att välja mellan olika alternativ
  4. Att säga ja tack (eller nej tack) till en viss sekvens av händelser
  5. Att säga ja tack (eller nej tack) till att få en viss signal
  1. Att säga vad man önskar sig just nu 

Att kunna be om det man vill ha och behöver är den mest grundläggande kommunikationsformen mellan människor. Tänk bara på den nyfödda bebisen, och på vägen från skrik & joller (som omgivningen svarar på efter bästa förmåga) och till specifika förfrågningar som ”Jag skulle vilja beställa en pizza Gorgonzola med extra färska tomater, för leverans till Ladugårdsgatan 8 kl 14.00 imorgon”.  Eller att helt enkelt lägga besticken i kors på tallriken för att undvika att kyparen plockar bort den innan du ätit klart…

Det handlar alltså här om beteenden som förstärks genom att man får just det man frågar efter. Med andra ord: beteendet specificerar sin förstärkare. Inom beteendeanalysen kallas dessa för mands.  (Jag skrev ett inlägg om just mands för några år sedan; https://djurtranarskolan.wordpress.com/2012/03/15/377/ )

Här är ett exempel på mand-träning (hittat på youtube; jag känner inte alls dem som är med på filmen) –  barn som lär sig be om ”cookie”:  

Ett väldigt intressant inslag på årets NAFO-konferens (www.atferd.no) handlade om språkträning med en tonårig pojke med mycket begränsade språkfärdigheter, där såväl uttal som mand-färdigheter var viktiga delar. Ppt från den föreläsningen finns här (specifikt om mands på s 14-16 – och ja, klicker användes i träningen) http://atferd.no/programtabell.aspx?IdDocument=533.

Två vardagliga exempel hemma hos mig är när Tizla krafsar i vattenskålen och jag fyller på vatten, eller när hon lägger hakan i mitt knä och jag reser mig och tar ut henne. Krafs-i-vattenskålen används specifikt för att få mig att ge henne vatten (vatten är förstärkaren – inte uppmärksamhet, godis eller något annat)  och haka-i-knä används specifikt för att jag ska ta med henne ut (att vi går ut är förstärkaren).

Ett av mina favoritexempel kommer från Mary Hunter (www.stalecheerios.com) och råttan Amy som lärde sig be om att få åka hiss för att komma ner på golvet!

Här finns det en marknad för finurliga prylar, som den här – en doggie doorbell.

De här beteendena kan vara särskilt tränade för ändamålet. Haka-i-knä för ”gå ut” är ett sådant (det Tiz gjorde spontant var att gå till dörren och gnälla…) Barns tal funkar ju så; det verbala samhället har redan ”färdiga” ord att använda, och barnet lär sig vilka ord som funkar för vilket önskemål. Säg äpple om du vill ha äpple, säg banan om det är banan du vill ha…

Men beteendet kan också vara en utvidgning av något som djuret spontant bjuder på i situationen. Här har vi alla tusen exempel; hästen som vänder rumpan till för att bli kliad, hunden som kommer med en pinne för att vi ska kasta den, katten som hänger utanför fönstret och jamar för att bli insläppt… Jämför med barnet som sträcker sig efter något utom räckhåll – en välkänd gest som även vuxna kan använda för att be någon skicka saltet (funkar även vid högljudda middagar…). Beteendet ger pålitligt en viss effekt på omgivningen, och nyanserna i beteendet shejpas utifrån vad omgivningen svarar bäst på. Shejpingen kan dock ske avsiktligt eller oavsiktligt 🙂

Här ett vardagligt exempel som säkert många känner igen sig i, lånat från för mig okänd källa på youtube:

Och här ett underbart klipp från Stephanie Edlund (www.djurtranarbloggen.wordpress.com). Echo ”dyker” – vilket får Stephanie att starta berg-och-dalbanan. Ingen annan förstärkare inblandad i ”dyk-beteendet”!

Vad ber ditt djur om? Hur ser det beteendet ut?

2. Att säga ja tack (eller nej tack) till en viss händelse, som svar på en fråga

Om någon erbjuder mig en kopp kaffe så kan jag säga ”ja tack” (och få kaffe) eller ”nej tack” (och då uteblir kaffet). Att få kaffe är förstärkaren till ”ja tack” i den här situationen. Liknande frågor kan vi förstås ställa till våra djur. Vill du bli klappad? Vill du bli upplyft? Vill du gå ut?

Att genom en handgest föreslå ”jag kan klappa dig om du vill”, och låta hunden svara ja genom att komma till händerna, är en av komponenterna i det fina ORCA-projektet ”Give Them Love” http://orgs.unt.edu/orca/research-project/give-them-love/

När Misty var riktigt gammal varken såg eller hörde hon. Men styra sitt universum kunde hon fortfarande 🙂 Utomhus kunde hon gå och skrota länge, i alla väder. Jag frågade ”vill du gå in nu” genom att hålla handen vid hennes ansikte. En sprallig lekinvit betydde ”nej tack vi stannar ute en stund till” (och det var svaret jag oftast fick), men när hon faktiskt ville gå med in så svarade hon istället med att ställa sig stilla i lyft-position varpå jag lyfte upp henne och vi gick in.

Jag har en misstanke att vi alldeles för ofta ställer den här typen av frågor genom att helt enkelt påbörja händelsen och så avsluta ifall djuret säger ”nej jag vill inte” – t ex börjar klappa hunden, och så slutar ifall den drar sig undan… I bästa fall börjar vi lite försiktigt och kollar av responsen. Att systematiskt fråga först, även när det gäller sådant som djuret typiskt uppskattar, känns som en väldigt trevlig vidareutveckling.

3. Att välja mellan olika alternativ.

En annan kommunikationsfärdighet är att välja det man önskar utifrån ett antal alternativ. Viktigt för människor att kunna (http://www.abanorthtexas.com/i-made-a-choice-today/ ) och ett värdefullt tillägg även i kommunikationen med våra djur!

En forskargrupp i Bergen har gjort ett intressant experiment där man frågade hästar om de ville ha täcke på sig eller inte genom att låta hästarna välja en av tre symboler (täcke på, täcke av, eller täcke oförändrat) efter att först ha varit ute och känt på vädret. http://l.facebook.com/lsr.php?u=http%3A%2F%2Fwww.bioforsk.no%2FikbViewer%2Fpage%2Fforside%2Fnyhet%3Fp_document_id%3D108073&ext=1431981770&hash=Acm_ZPjEAEo-eQYmVYyUhXkHgGkwilP9r4D_lIC_Xoa99w ,

Artikel om täcke-träningen på svenska finns här: http://www.hippson.se/artikelarkivet/forskning/tacke-eller-inte-om-hasten-sjalv-2.htm

När jag var i Kristiansand och tränade giraff gjorde jag bland annat ett litet experiment som innehöll ett val: Vill du ha en bit morot, eller vill du bli klappad på nosen? Valet ”nostarget på papp” gav konsekvensen ”morot”, och valet ”nostarget på plast” gav konsekvensen ”klapp på nosen”. Och ja, Melvin föredrog helt klart morot framför klapp. (I en annan del av experimentet visade Melvin även med all önskvärd tydlighet vad han tyckte om alternativet klapp – när bara det fanns tillgängligt så gick han sin väg…)

  1. Att säga ja tack (eller nej tack) till händelse+händelse 

Startknappsbeteende, variant 1!

När vi jobbar med proceduren ”händelse A följs av händelse B” (klassisk betingning) så kan vi lägga till ett värdefullt element av kontroll genom att låta djuret initiera varje repetition genom sitt beteende. Det blir som att djuret säger ”ja, gör det nu!”. T ex ”ja, skramla med burkarna och kasta bollen till mig!”. Med sitt beteenden säger hunden alltså ”ja” till hela paketet, men det är den sista av händelserna som är den upprätthållande förstärkaren (om vi permanent tar bort bollen ur ekvationen så slutar hunden säga ja… men burkskramlet blir etablerat som betingad förstärkare!).

Det är den här proceduren som finns beskriven under ”Creating Noise and Movement Through You” i vår agiitybok (www.agilityrightfromthestart.com). Och faktum är att det till stora delar var just denna procedur som tilltalade Karen Pryor och fick henne att be oss att skriva boken för hennes förlag, efter en artikel om gungbrädeträning i amerikanska agilitymagasinet Clean Run 2004  J  I vår ljud-och-rörelse-träning startar vi med några repetitioner av ”vanlig” pairing-procedur, dvs händelse A följs av händelse B. Till exempel: hunden står på en bräda, brädan rör sig lite + godis dyker upp underifrån. Efter några repetitioner gör vi en mikropaus efter en belöning och ser om det kommer någon form av ”förväntansbeteende” (det gör det alltid, om första delen i träningen gjorts korrekt! Kan vara spetsade öron, ett ansiktsuttryck, eller liknande). Detta förstärks direkt med händelse A + händelse B (rörelse + godis). Förväntansbeteendet kan sedan shejpas i önskad riktning, hela tiden med de båda händelserna i följd som förstärkare, och bli till ett startknappsbeteende som djuret använder för att initiera proceduren. Ett litet filmexempel finns på http://agilityrightfromthestart.com/exercises.html – scrolla till kapitel 12 och titta på andra hälften av filmen, där Emelie och kelpie Scout visar rörelseträning.

Finessen är alltså att hunden lär sig gilla rörelsen (eller ljudet, eller vad-det-nu-är) genom klassisk betingning, men samtidigt har full kontroll över situationen och kan välja att inte starta repetitionen om vi exempelvis gått för fort fram och gjort träningen för svår.

Samma procedur kan förstås användas i alla klassisk-betingnings-situationer. Joggare = godis? Låt hunden utveckla ett beteende som säger ”ok, låt joggaren komma nu!” (Just den här lekte vi med på en Canis-kurs med Kathy Sdao för länge sen; putt på handtarget så börjar springstegen bakom dig!). Klotång = köttbulle? Lägg till att låta hunden säga ”nu” innan du tar fram klotången! Osv, osv…

Rent praktiskt så kan man välja att shejpa vidare på det förväntansbeteende djuret bjuder på i situationen, eller också kan man träna ett specifikt beteende som betyder ”ok, nu!”. Detta tränas förslagsvis separat först, med vanlig belöning direkt, och läggs sedan in som djurets startknapp i pairing-proceduren.

En variant som många använder som startknapp är ett targetbeteende; denna kan då kallas för en YES-target!

Ett exempel från Stephanie:

Flera olika exempel från Michaela Bengtsson Bujis (www.lekfulltlarande.se)

ännu fler videoklipp kommer…

 

  1. Att säga ja tack (eller nej tack) till att få en viss signal/starta en viss sekvens

Startknappsbeteende, variant 2!

En variant på procedur med startknappsbeteenden är när djuret ger klartecken till oss att starta en mer komplex sekvens än bara händelse+händelse.

Sekvensen som djuret ger oss klartecken till kan vara att ge signal till ett visst beteende. Grundsekvensen blir då: djuret gör sitt startknappsbeteende – tränaren presenterar stimulit – djuret gör beteendet – får belöning. Om djuret inte gör beteendet avbryts repetitionen; stimulit försvinner och belöningen uteblir (för ögonblicket).

Jag skiljer den här proceduren från den föregående eftersom det efter startknappsbeteendet finns ytterligare kriterier för vad djuret och tränaren behöver göra för att komma vidare i sekvensen och få belöningen på slutet  – till skillnad från den förra varianten, där händelse A följdes av händelse B utan att djuret behövde göra något mer däremellan eller under tiden, och där tränaren inte behövde titta efter något beteende mellan händelse A och händelse B. Dessutom har djuret självt möjlighet att avbryta sekvensen genom att inte göra beteendet.

Här är ett exempel, från Ann & Bailey. Den första ”startknappen” saknas på filmen, nämligen att Bailey hoppar upp på stolen för att initiera träningspasset. Men sen ser man väldigt tydligt hur kontingensen ser ut: Blicksilla gårdshund = prylen kommer mot huvudet,  fortsatt blickstilla = godis + prylen försvinner. Rörelse = prylen försvinner. Bailey har full kontroll över händelseförloppet! Och den första startknappen, alltså att spontant hoppa upp på stolen, är en viktig barometer för vad hon egentligen tycker om träningen.

Tiz och jag har många såna här när det gäller småläskiga eller allmänt jobbiga företeelser utomhus, även om jag skulle behöva renodla startknappsbeteendet ytterligare. Som det ser ut idag så startar Tiz sekvensen med ögonkontakt, jag börjar då gå mot störningen vilket är signal till henne att följa med, hon går med utan att ”låsa” på störningen, jag belönar. Det är rätt fascinerande att se hur mycket bättre alla beteenden blir när djuren själva får kontrollera träningspasset 🙂

En möjlighet är  att börja träningen med ”händelse-händelse – procedur” (se rubrik 4, ”säga ja tack till händelse-händelse) , men sedan ändra proceduren till att även innehålla kriterier för att gå vidare till händelse 2 och därmed också möjlighet för djuret att avbryta repetitionen.

Ett av mina egna exempel är giraffen Melvins beröringstarget. Vi hade en speciell target som alltid betydde ”beröring kommer – håll kvar på targeten fast jag petar på dig, så får du mat”! (Jag började med detta efter det tidigare nämnda experimentet där han valde mellan beröring och mat… eftersom han tydligt valde bort beröring, och ville kunna ge ögondroppar, så krävdes specialträning för att stå ut med beröringen!) Sekvensen var här alltså: startknappsbeteende (nos mot target), signal/störning (min hand närmar sig; beröring), beteende (håller kvar nosen mot target). Precis i början av träningen gjorde jag ett par repetitioner av bara ”putt på target = jag petar på dig +godis”, men snabbt gick vi vidare till ”putt på target = jag petar på dig, om du håller kvar nosen på target så kommer godis (och jag slutar peta på dig), om du tar bort nosen från targeten så slutar jag peta (men godiset uteblir).

Varför hade jag en särskild beröringstarget? Jo, jag ville att Melvin skulle kunna förutse vilka träningspass som skulle innehålla beröring och valde därför att ha en speciell target för dessa. Om jag hade använt den vanliga välbelönade vardagstargeten så hade jag inte alls fått samma tydliga feedback på vad han egentligen tyckte om beröringsträningen – med den separata beröringstargeten kunde jag direkt se om jag gjort träningen för svår, för då fick jag tvekan i targetbeteendet.

En viktig komponent är att djuret självt kan välja att avbryta repetitionen; det vill säga att det finns ett beteende som säger ”sluta” och som vi som tränare lyssnar på. Djuret har kontrollen i form av såväl ”startknapp” som ”stoppknapp”.

Fick en klok fråga för ett tag sen – vad är skillnaden mot en vanlig beteendekedja, sånt vi klickertränare jobbat med i evigheter? Svaret är: ingen! Det är en speciell from av kedja,  med frivilligt beteende som start (”startknappen”), tydliga kriterier för när vi presenterar eller tar undan/håller tillbaka stimuli (fortsätta eller ”stoppknapp”), och en upprätthållande förstärkare på slutet (belöningen). Så frivillig kedja tillämpad i situationer där det tyvärr är vanligt med ett visst mått av tvång eller negativ förstärkning!

Här ett fint exempel från Eva Gustavsson & Csim –  slutresultatet av en träningsprocess där mätstickan i början bara togs fram så den blev synlig och sen försvann igen.

Och här en vacker film från Hedvig Zetterberg och Quoquette, med ”yes-target” som startknapp för hovvårds-procedur. Hedvig påbörjar bara proceduren om Coquette först säger ”yes” genom att nudda hinken.

Sammanfattning

Förutsägbarhet, kontroll och kommunikation/språk är de genomgående temana på den typ av träning jag presenterat här.

Förutsägbarhet i form av att konsekvensen av beteendet är given. I jag-vill-ha-träning, ja/nej-träning och val-träning så är det dessutom just denna händelse som utgör förstärkaren som upprätthåller beteendet. I startknappsträningen är det den första händelsen/konsekvensen som är given, medan den upprätthållande förstärkaren kommer först på slutet och skulle kunna varieras utan att direkt förändra proceduren.

Kontroll i form av att det är djurets beteende som producerar den givna händelsen, och att djuret därmed kan välja att göra beteendet (och få händelsen att inträffa) eller låta bli (och då uteblir händelsen).

Kommunikation/språk i form av att händelsen/konsekvensen förmedlas av tränaren, och att tränaren avsiktligt tillämpar förutsägbarhet och kontroll på ett sådant sätt att djuret faktiskt kan använda sitt beteende som kommunikation. Det blir en äkta dialog!

Ser mycket fram emot fortsatta diskussioner och utveckling på det här temat!!

Publicerat i Uncategorized

På framtidens ridskola – gästblogg av Hedvig Zetterberg

Tack Hedvig – jag är väldigt glad att få dela din fina och ack så viktiga text! //Eva

På framtidens ridskola

Vi är alla bekanta med den vanliga stallmiljön, där hästar hotar med att bitas och flickor ska vara tuffa, senast illustrerad i Sydsvenskan med en ögonblicksbild från en svensk ridskola. Jag har skrivit en spegling av den texten, för att ge en bild av ett alternativ och en önskad framtid. Läs gärna båda texterna och jämför.

http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/i-stallet-ar-det-flickorna-som-har-befalet/

Min text nedan:

 Åh, hej Bella. Fina du, vad mjukt du hälsar på mig med mulen. Hästen närmar sig avslappnat Filippa, som respektfullt står och väntar i boxöppningen.

 – Ska vi se om hon vill hälsa på dig också? frågar hon sin pappa, och lägger till: Bara om du vill förstås.

Det är måndag eftermiddag på Framtidens Ryttarförening. I stallet gör flickorna i ordning hästarna inför ridlektionen. Ljudet av hästar som mumsar och frustar och trampar i halmen blandas med flickröster som med lugna signaler ber hästarna att flytta sig eller stå still under tiden de ryktas och görs i ordning. Spridda beröm hörs överallt i stallgången, och hästarna belönas med godis och gos. När Saga kommer bärande på sadeln visar hästen Rocky tydligt sin oro.

– Ja, nu kommer sadeln som du tyckt varit så obehaglig, säger Saga mjukt till honom.

Med hjälp av instruktören Maria guidar de Rocky genom sadlingen. När han visar att det är okej förs sadeln närmre, och han belönas rikligt med favoritgodiset.

När Saga ska sätta tränset på honom, sänker han huvudet och gapar mot betslet.

– Just så, åh det här vet du precis hur det går till!

Tillsammans har Saga och Rocky kommit igenom all förberedelse. Nu står Rocky där med både träns och sadel, färdig att gå ut till lektionen.

Ridläraren Johanna väntar ute i paddocken. Flickorna sitter upp, kollar längden på stigbyglarna och kollar av att hästen verkar okej med sin utrustning. Johanna påminner om anmälningarna till hoppeventet på söndag. När alla är färdiga sitter nio flickor på nio hästar som står uppställda i en rad.

Efter en kort runda utomhus är det dags för hoppträning i ridhuset.

Hästarna går i spåret som löper längs väggarna. I ett av hörnen sitter föräldrarna och tittar. I manegen rör sig ridläraren. Hon går från elev till elev, och ibland talar hon till hela gruppen. Hon ger instruktioner, tips och beröm. I ridhuset ljuder det av knarrande stigläder, trampande hovar och det regelbundna suset av flickornas och djurens andhämtning.

- Och så ber ni hästarna att trava! Fanny, din häst behöver förstärkas lite extra, det här är jobbigt för honom. Ge honom några klick och godisar för korta travsträckor först, så kommer han vara med på förslaget!

Mitt på banan står tre hinder som flickorna ska få hästarna att hoppa, först ett i taget och sedan alla tre i rad. Emmas häst springer oroligt i sidled.

– Vad bra att du är så lugn Emma. Din häst är osäker i den här situationen, och vi behöver ge henne tydligare signaler. Du får börja med att styra mellan de här konerna, så bygger vi på med bommar strax, instruerar Johanna.

Det är hästens tidigare erfarenheter, i kombination med miljön och signalerna i stunden som avgör hästens beteenden. Ryttaren behöver kunna läsa av hästen, och anpassa sina signaler och sina belöningar så att hästen upplever arbetet roligt och lätt.

– Han var inte redo den här omgången, säger Johanna till Saga när hennes häst stannar framför hindret. Be honom om något annat, nåt du är säker på att han vill göra, och sen provar vi igen.

Klara och hästen Bobby är överens och leker sig igenom hoppövningarna. I en paus kliar hon honom på manken, så där som hon vet att han tycker riktigt mycket om. I ridhuset hörs Johannas mjuka instruktioner.

– Känn din egen kropp när du fattar galopp. Din och hästens aktivitet går i varandra. Känn böjningen, och hur din sits diskret ändras.

När de avslutar lektionen med ett par varv i skritt, ler Amanda med hela ansiktet mot sina föräldrar. Hon håller upp händerna som är kladdiga av morötter och hästhår.

Innan Emelie stiger av sin häst, lutar hon sig fram och vilar mot hästens hals. Hon borrar in ansiktet i manen. Hästen sänker också huvudet till vila, och både häst och ryttare är alldeles stilla en liten stund. Emelies mamma Ulrika iakttar dem.

– Det är verkligen livet detta. Hästarna, säger hon.

När Filippa tränsat av och sköljt bettet i vatten, har hennes pappa vågat sig i närheten av hästen Bella igen.

– Titta pappa. När du står här är hon alldeles stilla, och kommer du fram hit så kan hon nosa på dig om du vill, lugnar Filippa.

Pappa går försiktigt ett steg framåt, och möts av en mjuk mule. Filippa lägger en hand på Bellas kors, och ler stort mot pappa.

//Jag som skrivit heter Hedvig och har min underbara häst Quoquette som läropartner i djurvälfärd och träning med positiv förstärkning.   

Kontakt: hedvig.zetterberg@gmail.com

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Saxat från ”BACB guidelines for responsible conduct”

Några snabba tankar kring hur BACBs guidelines kan appliceras för oss som jobbar med djur!

BACB, Behavior Analyst Certification Board, är en certifieringsorganisation för beteendeanalytiker. http://www.bacb.com/index.php?page=57

 

The Behavior Analyst and the Individual Behavior Change Program.

The behavior analyst

(a) designs programs that are based on behavior analytic principles, including assessments of effects of other intervention methods

(b) involves the client or the client-surrogate in the planning of such programs (alltså att djurägaren ska vara med i planeringen)

(c) obtains the consent of the client (förstås svårt när klienten är ett djur – men själva tanken att den lärande individen ska samtycka med insatsen är nyttig att ha med sig. Och så naturligtvis ha samtycke av djurägaren)

(d) respects the right of the client to terminate services at any time (igen, svårt när klienten är ett djur men bra tanke att ha med sig. Plus att djurägaren alltid ska kunna avbryta, i vilket ögonblick som helst)

 

4.01 Describing Conditions for Program Success.

 

The behavior analyst describes to the client or client-surrogate the environmental conditions that are necessary for the program to be effective.

Miljöfaktorer inkluderar allt som finns i miljön – fysiska ting och händelser, andra individer och deras beteenden. Viktigt att notera att miljöfaktorerna är relevanta I INTERAKTION MED INDIVIDENS BETEENDE – det handlar alltså om att beskriva vilka A-B-C-sammanhang som behövs för att nå framgång. Här finns det naturligtvis alltid många olika möjliga program som kan vara effektiva; det tycker jag borde framgå tydligare av texten.

 

4.02 Environmental Conditions that Preclude Implementation.

 

If environmental conditions preclude implementation of a behavior analytic program, the behavior analyst recommends that other professional assistance (i.e., assessment, consultation or therapeutic intervention by other professionals) be sought.

Jag tänker mig att det här kan handla om att ta hjälp av veterinär, till exempel. Djur sövs ofta för olika hanteringsåtgärder (som hade kunnat tränas om miljöfaktorer som tid och kunskap fanns där).

 

4.03 Environmental Conditions that Hamper Implementation.

 

If environmental conditions hamper implementation of the behavior analytic program, the behavior analyst seeks to eliminate the environmental constraints, or identifies in writing the obstacles to doing so.

Det är ju inte sällan så att miljöfaktorer försvårar beteendehantering/träning. Att tydligt skriva ner vilka de är, och vad det är som gör att de inte går att ändra på, är ett gott råd!

 

4.04 Approving Interventions.

 

The behavior analyst must obtain the client’s or client-surrogate’s approval in writing of the behavior intervention procedures before implementing them.

Att inhämta samtycke är förstås främst relevant när man jobbar med någon annans djur. Men jag har en känsla av att det kan vara nyttigt att formellt inhämta sitt eget samtycke inför olika insatser man gör med sina egna djur… Det plockar upp relevanta frågeställningar som VAD-VARFÖR-HUR-VARFÖR till ytan och gör dem synliga.

 

4.05 Reinforcement/Punishment.

 

The behavior analyst recommends reinforcement rather than punishment whenever possible. If punishment procedures are necessary, the behavior analyst always includes reinforcement procedures for alternative behavior in the program.

Det här är en tydlig poängtering av att förstärkning är A och O. Man skiljer dock här inte på R+ och R-.

 

4.06 Avoiding Harmful Reinforcers.

 

The behavior analyst minimizes the use of items as potential reinforcers that maybe harmful to the long-term health of the client or participant (e.g., cigarettes, sugar or fat-laden food), or that may require undesirably marked deprivation procedures as motivating operations.

God poäng. Framför allt att man även räknar in kraftiga depriveringsprocedurer (typ ”ha hunden i bur så att social kontakt blir en mer värdefull förstärkare” eller ”svält fågeln några dagar så kommer den för att få mat” i begreppet Harmful Reinforcers.

 

4.07 On-Going Data Collection.

 

The behavior analyst collects data, or asks the client, client-surrogate, or designated others to collect data needed to assess progress within the program.

Stor förbättringspotential här för min del… Jobbar på det!

 

4.08 Program Modifications.

 

The behavior analyst modifies the program on the basis of data.

Funkar inte nuvarande insats? Ändra insatsen!

 

4.09 Program Modifications Consent.

 

The behavior analyst explains program modifications and the reasons for the modifications to the client or client-surrogate and obtains consent to implement the modifications.

 

4.10 Least Restrictive Procedures.

 

The behavior analyst reviews and appraises the restrictiveness of alternative interventions and always recommends the least restrictive procedures likely to be effective in dealing with a behavior problem.

Det här med least restrictive, eller least intrusive, är så vansinnigt viktigt!!!

 

4.11 Termination Criteria.

 

The behavior analyst establishes understandable and objective (i.e., measurable) criteria for the termination of the program and describes them to the client or client-surrogate.

Förstås viktigt att faktiskt ha mål som går att mäta och som går att uppnå. Jag har en känsla av att vi i djurträningen pendlar mellan ”vilken förbättring som helst” och ”utopia” i våra målsättningar… Främst kanske när det gäller att jobba med problembeteenden.

 

4.12 Terminating Clients.

 

The behavior analyst terminates the relationship with the client when the established criteria for termination are attained, as in when a series of planned or revised intervention goals has been completed.

Målet som instruktör är att göra sig själv överflödig 🙂

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Mina internetsidor

Har på begäran skrivit en sammanställning 🙂
www.carpemomentum.nu – min och Emelies hemsida. Här finns även många av våra artiklar.
www.djurtranarskolan.wordpress.com – min blogg (den här, alltså)– här samlar jag tankar och material.
www.agilityrightfromthestart.com – hemsida för vår bok, relevant även för annan träning än agility.
http://www.youtube.com/user/EvaBcarpemomentum – min youtubekanal, giraffträning och en del annat.
 •http://www.studieframjandet.se/sok/?quicksearchquery=eva+bertilsson&csq=eva+bertilsson – höstens föreläsningsturne ”lärandets A-B-C”
www.kathysdao2gothenburg.wordpress.com – arrangemang i november 2013, bl a klassik betingning för att behandla rädsle– och aggressionsproblem
www.scienceofconsequences2scandinavia.wordpress.com – arrangemang i april 2014, med professor i biopsykologiSusan Schneider, om konsekvenser och deras roll i biologi och beteende (http://www.scienceofconsequences.com/Author.html )
www.susanfriedman2scandinavia.wordpress.com – arrangemang i september 2014, med Susan Friedman, om tillämpad beteendeanalys och djurträning (www.behaviorworks.com)
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Litteraturtips och internetresurser

Har lagt till två sidor under fliken ”beteendeanalys” – en med internet-resurser, och en med litteraturtips.

Har även uppdaterat sidan ”beteendehantering/träning”.

Förhoppningsvis kan de här resurserna vara till nytta för alla som vill fördjupa sig i ämnet!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

SWABAdjur

Nu jäklar, nu blir det åka av 🙂

Startade idag fb-gruppen SWABAdjur. Och har skickat in en uppdaterad beskrivning av intressegruppen till SWABA. Så nu ska här hända grejer!

(För den oinvigde: SWABA = Swedish Association for Behavior Analysis. www.swaba.se. Välkommen som medlem!)

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Operationalisera – ”Hur ser det ut?”

Den här dagen börjar med en uttalsövning!

Operationalisera. [oːpæraɧoːnaliseːra]O-pä-ra-sjo-na-lisera.

Puh. För den som liksom jag vrickar tungan på det här ordet rekommenderas baklängeskedjning (Lisera. Sjo-na-lisera. Pä-ra-sjona-lisera. O-pära-sjona-lisera. Operationalisera). Övning till fluency på varje del rekommenderas 🙂

Att operationalisera (eller göra en operationell definition, det är samma sak) är att svara på frågor som ”hur observeras det?”, ”hur ser det ut?”, ”vad är det individen gör”, eller ”hur mäts det?”.

Ta ord som glad, klickerträning, effektiv, behov, minne, förståelse, osv. Till vardags funkar det oftast fint att bara använda orden. Men vad menar vi egentligen med dem i olika sammanhang? Vad är observationsgrundlaget som gör att jag säger ”den här hunden är glad” (men den där andra hunden är inte glad)? Eller ”Klickerträning är effektivt” – vad är de observerbara gränserna för vad som räknas som klickerträning, och hur observerar och mäter jag effektivt?

Operationella definitioner är alltså väldigt specifika. Här är ett par exempel från specialpedagogisk forskning (http://specialed.about.com/od/iep/a/definebehavior.htm).

  • General definition: Johnny doesn’t stay in his seat.
  • Operational definition: Johnny leaves his seat for 5 or more seconds during instruction.
  • General definition: Lucy throws a tantrum.
  • Operational definition: Lucy throws herself on the floor, kicks and screams for longer than 30 seconds.

Genom att operationalisera begrepp – och ta reda på hur andra människor operationaliserar de begrepp de använder – underlättas kommunikation: Vi kan åtminstone konstatera om vi tittar på samma sak eller inte… 🙂

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Positivt beteendestöd – eller varför uppfinna hjulet igen :-)

Det finns så himla mycket bra tankar, idéer och material som redan är skapat- konsten är bara att hitta rätt! Men ibland blir det fullträff.

Jag snubblade just på en text som gjorde mig alldeles lycklig 🙂 Texten är en introduktion till positivt beteendestöd, PBS. Den kommer från humansidan, men för mig är den en klockren sammanfattning hur vi bör jobba med djur och deras beteende med individens välfärd i fokus, och med hela livssituationen i beaktande.

Individen i fokus. Välfärd. Livstidsperspektiv. Beteendehantering – inte bara träning av enstaka beteenden. Fokus på beteeendets funktion. Miljödesign där alla aspekter av miljön finns med. Organisationens och samhällets inverkan. Att sammanfatta dessa viktigheter på ett begripligt sätt är inte enkelt men här har man verkligen lyckats tycker jag.

Texten återfinns på http://banyancenter.se/node/11. Nedan har jag återgivit den med ett par små modifikationer  (har tagit bort några enstaka ord och ersatt ”hon/henne/klienten” med ”individen”) vilket gör att den blir klockrent riktad till oss som jobbar med djur. Tänkte först skriva en egen sammanfattning men varför uppfinna hjulet igen, texten är suverän som den är:

Positivt beteendestöd – PBS

Under 1980- och 1990-talen utvecklades en riktning inom TBA som kommit att kallas för positivt beteendestöd (PBS). PBS är en del av TBA som utvecklats starkt inom ett område där behovet av etiska riktlinjer och en tydlig fokus på livskvalitetshöjande insatser varit extra betydelsefullt /…/

PBS bygger på inlärningsteoretiska principer och tillämpad beteendeanalys och syftar till att i första hand öka en individs livskvalitet och i andra hand minska förekomsten av problembeteenden.

PBS definieras av fyra kärnvärden:

Grunden är tillämpad beteendeanalys

PBS betonar

(a) behovet av en funktionell kartläggning som grund för interventioner som syftar till en bättre matchning mellan klientens behov och karaktäristika och miljön runt om kring,

(b) minskning av problembeteenden genom förändringar i miljön,

(c) inlärning av nya adaptiva färdigheter, framför allt av beteenden som kan fylla samma funktion som klientens problembeteenden och

(d) organiserande av konsekvenser som ökar sannolikheten för adaptiva beteenden och minskar sannolikheten för problembeteenden i framtiden.

Praktiskt genomförbara interventioner

PBS fokuserar på interventioner som är praktiskt genomförbara i individens  naturliga miljö av de personer som finns nära henne i vardagen, /…/ utan specifik utbildning i tillämpad beteendeanalys.

PBS betonar också behovet av förändringar som berör individens hela livsrum och sträcker sig över alla aktiviteter, platser, tidpunkter och sociala sammanhang.

Livskvalitetsmål

Syftet med alla interventioner är att öka livskvaliteten på kort och på lång sikt för individen och för människor i individens närhet. Beteendestöd baserat på detta synsätt har därför alltid ett livstidsperspektiv.

Interventioner måste syfta till beteendeförändringar som är generaliserbara över tid, plats, person och aktivitet, som är socialt valida, dvs acceptabla för individen själv och för omgivningen, och producerar förändring som är hållbar över tid.

PBS-interventioner får aldrig enbart syfta till att minska problembeteenden utan måste alltid ha som huvudfokus att utveckla individens egna förmågor och skapa en miljö som ger stöd i individens utveckling.

Det är individens livskvalitet som avgör om interventionerna kan anses ha haft framgång eller inte.

Organisatoriska förutsättningar

Positivt beteendestöd kan inte genomföras utan en tillräckligt god förankring på alla nivåer i organisationer som påverkar individens liv.

En viktig variabel i synen på beteendeförändring som PBS bidragit med är betoningen på beteendets sociologi vilket lyfter fram vikten av att synen på beteendeförändringar genom evidensbaserade interventioner och med individens och omgivningens livskvalitet i fokus måste genomsyra hela organisationen på alla nivåer.

Beslut fattade av administratörer och personer i ledande ställning är av lika stor, och ibland större, betydelse för individens beteendestöd som beslut fattade av de personer som befinner sig i hennes omedelbara närhet.

Beteendestöd blir något utöver rena manipulationer av omedelbara miljövariabler som
också inbegriper /../miljön i stort, schemaläggning av personal, kulturella förväntningar /…/, budget och ledningsfrågor mm.

Just så!!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Välfärd och behov

… viktiga och svåra koncept som jag brottas med att få ordentligt strukturerade 🙂
Har just läst en artikel på temat, en som jag tycker var riktigt riktigt bra: http://www.fao.org/fileadmin/user_upload/animalwelfare/Fraser1997.pdf

Fraser et al diskuterar tidigare välfärds- och behovsresonemang, och visar på förtjänster och problem med olika synsätt. De presenterar själva en modell där de menar att vi kan jobba mot ökad välfärd genom att sträva efter att djurets anpassningar matchar livsmiljöns utmaningar. Anpassningar som är överflödiga (t ex anpassad till att äta 16 timmar om dagen, får i sig näringen på 2 timmar) ger ofta problem. Utmaningar som det inte finns tillräckliga anpassningar till (t ex hundra andra hundar i kvarteret, plus en massa människor, plus höga ljudnivåer, plus…. ) ger också ofta problem.

Det jag tror jag skulle vilja lägga till är sådana anpassningar som skett under individens livstid (dvs de inlärda). Men, måste fundera vidare på hur de passar in 🙂

Illustration av Fraser et al’s modell:

Integrative approach to welfare_Fraser et al

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

What to do when my animal makes a mistake part 5, transports and (low-value) rewards

This is part 5 in a sequence… the earlier parts are found on Feb 8 and March 20, 2013

The subject is: Different ways to solve the puzzle of “what do I do when my animal makes a mistake”, taken into consideration what behavior my animal should do then and how I in turn reinforce that behavior? 

 

”Transports” – instead of teleportation or magic wands

A version of redirection can be to simply move the animal out of the situation – either by physically moving it to a different location, or by just keeping it busy for a moment. Such a ”transport” can be done with physical restraint (for example by picking the animal up or holding on to it), or by use of a typically rewarding activity such as eating or engaging in a toy. It might also be done by use of a trained behavior (for example a target) but that’s pretty much covered in the redirection setting.

Transport by physical restraint

If physical restraint is used it of course needs to be well reinforced in advance. The idea of the transport is to move the animal out of the present situation and into a new one – not to function as a punishing or aversive consequence. Extra reinforcers can also be added during the restraint.

Transport by (low-value) reward

When using a typically rewarding activity as a means of transportation, I usually try to limit its reinforcing qualities a bit so that it has a lower value than the reinforcer I would give following a correct behavior. It might be licking or nibbling a treat instead of eating it, or it might be playing with a toy for a shorter time or with less social engagement from me. Of course the ”low value reward” activity needs to be established in advanced so that it’ll keep my animal busy and moving in the way I have planned.

As the transport ends

Once the transport ends, the animal is in a new situation where it can earn new reinforcers. I use transports not only after mistakes, but also to bridge gaps in space and time – for example at the end of a reward, going into the next opportunity to offer behavior and earn reinforcement. The animals learn that transports usually lead to great opportunities.

Concerns and benefits

All the concerns and benefits raised in the last post, about redirection, apply to transports as well. Special benefits with the transport version of redirection are that the required behavior is really simple, and the animal is very likely to keep doing it for as long as we need.

To see a couple of transport videos, go to http://www.agilityrightfromthestart.com/exercises.html 🙂

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

What to do when my animal makes a mistake – part 4, redirect by cueing a different behavior

This is part 4 in a sequence… part 1-3 (1 intro, 2 ”do nothing let the animal keep working, and 3. ”LRS”) are found on Feb 8.

The subject is: Different ways to solve the puzzle of “what do I do when my animal makes a mistake”, taken into consideration what behavior my animal should do then and how I in turn reinforce that behavior?  Redirection – cueing a different behavior – is one possibility.

Redirect

As stressed in previous posts, the consequence of the mistake is also always the antecedent of the next behavior. With redirection, this is obvious: the animal gets a new task to do, and this in turn is reinforced.

Do we risk building a chain by using redirection?

Sure! That’s why I ”just keep working” is my favorite strategy, the one I use as often as I can… That’s also why the LRS is my second-to-favorite strategy – in the LRS at least there’s a different in the timing of my response (correct = mark and reward, incorrect = I alter nothing for a brief period of time, and then I reward or redirect). When using redirection without an LRS the timing of my redirection might be the same as my timing of the click… so it’d then look very much like chaining, reinforcing with a cue. 

How to solve that?

First and foremost, as always, by working at the front end of the next opportunity to do the behavior – the mistake already happened and I can’t erase it anyway, so I’d better move forward, get back on a good track, and then set up differently for the next repetition if I think that’s needed to get success.

Also I’ll live with some risk of a chain, relying on repetitions of ”get it right – get reward immediately”, in combination with clever setups, to trump ”make mistake – get redirection cue – do that behavior – get reward for that”.

How to redirect

  • With a cue to a well known behavior.

As long as the animal has at least a few behaviors fluent on cue, one of these cues can be used to redirect the animal immediately as a mistake occurs. ”Target”, ”Come”, ”Stop/wait/freeze” are a few options.

What’s important is of course that the behavior is well established with positive reinforcement! At the ORCA/Wicked Minds conference Bob Bailey gave the example of dolphins in open-ocean work for the military. If a mistake occured and the dolphin was far away at sea, they cued the well trained ”target on the boat” behavior, the dolphin came to target, and got a fish for that. It’s obviously important to keep the dolphin in ”working mode”, continuously working for positive reinforcement even after mistakes, since the dolphin otherwise could take off on his own in the open ocean – ”we had to make it worthwhile for them to play our silly little game”, as Bob puts it.

When to redirect

If redirection with a well known, positively reinforced cue is my chosen strategy when a certain mistake occurs, when should I then redirect? In the beginning of the loop (as soon as I see the animal’s intention going in the mistaken direction) or later (as I see the mistake actually happening)?  I cannot say that I have put too much thougth into this, but in my own training I see three different strategies:

  1. If I know my chosen strategy is going to be redirection, I’d say my rule of thumb is to redirect as soon as possible – immediately as I see the first precursor of the undesired behavior. This is especially true if the mistake behavior is an emotional one – no point in letting an aggressive or fearful reaction escalate if I plan to redirect from it anyway. 
  2. If my strategy is twofold – a) let the animal keep working, b) if that doesn’t work out, switch to redirection – then I’d still say redirect as soon as possible AFTER the animal has ”crossed the line” where I don’t want it to keep working on its own anymore. An example might be Tizla seeing a car. I’ll let her keep working for about 2 seconds – if she turns from it within 2 seconds I’ll reinforce plentifully. If she doesn’t, I’ll redirect her and reinforce that. Letting her keep staring would just be self-reinforcing and of no use,  but I do want to give her a window to make the best choice on her own.
  3. In manysituations I want the animal to continue beyond a certain point before redirecting. Redirecting by stopping or breaking the animal off from a task can build hesitation into that task – so the best choice can be to just let the animal go through with the mistaken behavior and then cue a new behavior after that. Such a ”delayed redirection” doesn’t break off the mistake, it just tells the animal what to do next. This is especially important in situations where I really do not want the animal to listen for cues… One of mine and Emelies pet peeves is the dog agility weave poles. We want them to function as a tunnel – the dog shouldn’t ever think about going anywhere but toward the end. So in weave poles I’ll wait to redirect until the dog is at the end of the poles.

In what type of situation is redirection an appropriate consequence to a mistake?

If the context is one where the animal can’t (or most likely won’t) keep offering behavior and earn reinforcement, and if an LRS is not applicable or not trained.

Aggressive or fearful behaviors over the threshold where ”keep working” might work is a good example. Behaviors that put the animal totally off track in a free shaping session (maybe into a position from where it cannot possibly offer anything I’d wish to reinforce…) is another good example.

Also, redirection is applicable for any other mistake where the animal needs specific information to know where to go next (on the agility course is just one example).

Other strategies related to (or parts of) redirection

Redirection means the trainer alters something in the environment (by adding the cue) and thus gives the opportunity to earn reinforcement through another behavior.

There are a bunch of other strategies that function very similarly and that perhaps should be seen as versions of redirection.  But I’ll discuss them separately in upcoming posts: 

  • Transports and (lower-value) rewards
  • Alter the environment so that environmental cues and/or reinforcers are altered

And then, last but not least, there is the option to simply reward anyway, mistake or no mistake. I’ll save that goodie until last 🙂

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer